Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Skaldskap: sång och saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
p1sch an -paschans son.
gryning icke skulle lysa,
synas för den eden bröte.
Stalo snart stal mannens lif och
tog ned-gräfda godset1), hjorden.
Qvinnan flydde med en ren-hop,
med ett foster under bältet;
fjerran bort en son hon födde.
(Uppvuxen vill gossen hufva veda på sin fader.)
Frågar han: "hvar är min fader?"
(Modren svarar:)
"Icke, son, du har en fader".
Men till svar då sonen säger:
"Orrens höna har sin orr-tupp,
tjäderhönan har sin tjäder,
renkon har ju oclc sin rentjur,
björnens hona har sin han-björn,
elgkon har också sin elgtjur;
ej af sten, af träd jag kommit".
År från år så gossen växer,
manlig blir, i skogen jagar.
Ständigt kältar, frågar modren:
"moder säg, hvem är min fader?"
(Ilon vill icke tala ut fadrens namn, af
fruktan för Stalon, utan före gifver än det ena,
än det andra. Ett par exempel följa.)
Äntligt svarar hon: "Din fader
borta är att jaga elgar,
leda dem ur jagtens hage,
föra lefvande till påssion,
draga elgen dit på skidor".
"Säg min faders namn, o moder!"
(Hon svarar:)
"Björnen, brummande, din fader
skaffar, skriaren, till kåtan".
(Dä efter många, försök à gossens och
undan-flygter à modrens sida, ingen utsigt finnes
Jör honom att vinna sitt mål, låtsar han
icke vidare om saken, utan)
Kolten upp lian skörtar, färdas
bort till mötes-kåtan ’-); vänder
åter hem; med snara fångar
en björninna, drager henne,
låter henne brumma, skria,
rulla, välta, mumla, mumla;
förer henne intill kåtan.
(IIan stiger in och säger:)
"Gör åt mig ett bröd, min moder".
Brödet steker hon på glöden.
"Goda moder gif mig brödet,
räck med egen hand mig steken".
Gossen trycker hvita brödet,
heta brödet i mot handen.
"Moder, säg, hvem är min fader?"
(I smärtan bekänner lion:)
"Pischan-paschan är din fader!"
(Gossen frågar:)
"Moder! hvar är då min fader?"
(Ilon svarar:)
"Stalo, Svarta åsens åbo,
tog hans lif, hans hjord, hans skatter.
Derför länge jag dig varnat
att ej gå till Svarta åseu,
ej besöka Altai-bergen,
icke Baikals sidor, stränder". 3)
(Gossen liar imellertid fattat sitt beslut ]>d grund
af upplysningar vid mötes-kåtan, der allt
gjorts i ordning för den kommande
tvekampen; han säger:)
"Männen plägat råd i kåtan;
hjelparne, död-gömmar-skaran,
jemte nåiden sig församlat;4)
gif mig nu min faders strids-staf,
gif min faders stridsdrägt, gif mig
dertill hjelmen, brodd-skor, handskar".
(Modren prutar mot, klagar:)
"Ensam lemnas jag i kåtan,
tårögd, glömd på gamla dagar,
ingen sköter mig till död-da’r,
gömmer mig i sand och näfver".
’) Ava haudi, egentligen sten-öppning.
2) Med A’erreka-kåte menades den kåta cler stammen möttes för rådplägning, för
lagstifl-3 ning oeh rättsskipuing. Så kallas nu de vanliga tings-husen.
) Tjappes asi = svarta åsen, tros hafva varit något bergs namn. AUa-vari = de
glänsande bergen, Altai; dock är detla ord icke bestämdt ett nonien propriuiii, ty ännu finnas
andra berg med samma namn, t. ex. ett i Tornio Lappmark. Men Bailcab pel&ja hadde
tillåter ingen auuan tydning iin Baikals sidor och stränder,
4) Hjelparne = sekuudanter. Den dödes gömmare = dödgräfvare, Nåiden var icke blott
trollkarl, som vi förut lärt känna honom, utan vid striden utmanare, härold, stridsdomarc.
Han hade i handen en staf, hvilken ban stötte i jorden till tecken då striden skulle
upphöra; denne begagnade han ock, som längre ned synes, då han utmanade till strid och
då under utrop: jag stöter, jag stöter på (kamp med) svärd, eller spjut, eller hvad det
då var. Alla dessa biträden iingo aflöning, hvilken bestämdes genom lottning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
