Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Skaldskap: sång och saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDELNING AF SAGORNA. 339
sande ställen o. s. v., hvar igenom saken vann och de utförande egde
tillfälle att glänsa och öfverraska. — Men der jemte lära spår äfven
finnas till stycken med verklig dialog och dramatisk anläggning, ehuru
endast fragment återstå, då det hela icke räddats genom anteckning.
Friis, som eljest utförligast af alla antecknat och behandlat lapska
sagorna (se literatur-förteckningen), omtalar icke denna deras
framställning i versform eller deras dramatisering; må hända har prosan fått
öfverhanden bland de norske Lapparne, från hvilka han hemtat de flesta
han anfört. Bland dem äro ock ganska många moderna ocli icke lapska,
såsom han sjelf anmärkt, och dit höra utan tvifvel alla clc som behandla
eller omtala kungar, prinsar och prinsessor, slott, m. m., huru
lokaliserade dc i öfrigt må vara.
Bland öfriga urskiljer han tre till sitt hufvud-innehåll olika former,
dem han anser alla vara äkta lapska.
Det ena slaget behandlar scener ur djurverlden, och innehålla dels
skildringar af vissa djurs egcndomlighetcr och lynnen, dels
quasi-för-klaringar öfver uppkomsten af egenheter i djurens byggnad, färg m. m.
Det andra slaget rör sig kring mytiska väsen eller innehålla
lemningar af Lapparnes gamla gudalära, traditionelt bevarade i sago-form.
Det tredje slaget grundar sig på historiska tilldragelser och
behandlar sammanstötningar i forntiden med fientliga folkstammar.
Hvad angår den första gruppen, äro de flesta dit hörande utan
tvifvel äkta lapska, ehuru äfven på dem grannarne inverkat, t. ex. i den
långa berättelsen jag nyss kallat Reinecke Fuchs, i hvilken jag fann
otvifvelaktigt nordiska inblandningar. Såsom prof på en sådan rent
lapsk djursaga tillåter jag mig anföra följande ur Friis’ Eventyr (sid. 9)
hemtade om
Laxen och Rödjisken.
(Frun Tanen.)
En lax sam en gång tidigt en vår upp genom Tana-elfven, strax
c’ltcr det isen gått upp. Då han kommit långt, långt upp i elfven, slog
han sig slutligen till ro under en stor fors och valde sig ut en beqväm
plats, der han kunde lägga sin rom då tiden dertill komme.
Då han stod der under forsen kom en dag en hafs-aborre eller
1’ödfisk *) till honom.
) Friis skrifver ömsom rödfislc, ömsom aborre. Meningen är utan tvifvel den förre, Sebastes
norvegicus Cuv., eller kungslisken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
