Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
geogRAFEN från rAVEnNA och koNG AlFrEd d. storE. 363
Finnland, så Karelien, och så Finmörk ofvan alla dessa land, och
Fin-mörk går inne i landet så långt i söder som Hålogaland vid sjön, d. v. s.
ungefär till 65° n. 1. — Omkring 1200 sätter Saxo Järnbäraland
(Dalarne), Jämtland ocli Helsingland i omedelbart samband med bägge
Lappierna, samt Finland ocli Estland såsom fortsättning på andra sidan
Östersjön.
Med "ödemarkerna’ menar väl kung Alfred Odmorden eller Emordh,
denna stora skog, som i 13:de—15:de århundradena var inskränkt till
gränsen mellan Gestrik- och Helsingland (Styffe), men dess för innan
säkerligen hängde samman med den öde skogstrakt, som från Venerns
norra strand sträckte sig 12 raster till Ekshärad, der ifrån 12 till Malung
i Dalarne, vidare 15 raster till Osterdalarne, så 18 raster till Herjedalen
och 38 raster till Jämtland (se kung Sverres tåg 1177 i hans saga, kap.
12—14). — Helsingland hette på kung Albrcchts tid allt landet norr om
Odmorden, och i bref af 1377 räknas äfven "Norrbutn" dit (Styffe). —
Quänland svarar i allmänhet mot detta Helsingland jemte Österbotten.
Granska vi nu dessa uppgifter för tiden från år 850 till år 1200,
under kanske mer än 400 år, finna vi Lapparne konseqvent förlagda
till den trakt af norden, der de ännu hufvudsakligen vistas, till landet
norr om 63"—64° n. 1. Der hafva vi ock gamla spår af dem, t. ex. i
flodernas namn, hvilka jag sid. 8 här ofvan nämt vara af lapsk rot.
Ur de forn-nordiska sagorna kunna vi hemta några negativa bevis
der lör, att deras författare icke kände Lapparne såsom folk sydligare
àn hvad nu sagdt är. Från kung Sverres nyss nämda tåg omtalas
111 ga Lappar, icke ens i Herjedalen, oaktadt der omtalas folk. Lika
litet vid Olof Heliges tåg 1030 samma väg. J[an skulle kunna antaga
detta vara en tillfällighet; men genom Helsingland (Medelpad?) och
•Jämtland var en stor stråkväg från Österlanden till Trondhjem;
Norrmän hade fartyg uppsatta pä Östersjö-kusten, tågade vårtiden till dem
från sina hem genom dessa landskap, härjade under sommaren i
Öster-viig, satte dem på hösten upp vid kusten och vände åter till Norge
under vintern, lian tågade, reste, allmänt der igenom till Sverige och
Österlanden; man dref handel der i karavaner; der uppehöllo sig
stigmän vid handelsvägen. Landet var ganska bebygdt*).
) Om des.™ provinser wiges (Harald härfngres saga, kap. 20 och H&knu goiles, kap. 14)
att de blifvit befolkade af Kettil "jämte från Sparabo och dennes sonson Töre heising,
m™ foriniilcs icke, dock var det fiire slaget »id Hnfrafjord 872, efter hvilket Here
Norrmän dit utvandrade. 1 Vattendalingarnes saga, som behandlar tiden ttüO—1000,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
