- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
391

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gEogRafeN Från raVENNA och koNG AlfreD d. stoRE. 391

Helsingborg och Helsingör hafva sainma härledning till de två första
stafvelserna, eller hafva namnen af Thorer heising, den uppgifna roten
till det första namnet. Nu mera torde väl ingen heller vilja anföra
Cimbrishamn såsom bevis för Cimbrernes närvaro i Skåne, sedan man
funnit de två första stafvelserna vara förvridning från Surnar, Svimr
eller Symmer, och att stället i diplomer heter Simbros. — -Ja, t. o. m.
om man der och hvar skulle kunna finna rätt på ett ord af verkligt
lapskt ursprung, kan man än dock icke vara fullt säker att Lappar
funnits på stället; der före att Qvikkjokk finnes på Djurgården, skulle
det vara lika lalskt att härleda dess bebyggande och namn-gifning från
Lappar, som att sluta att en fransk koloni vid Brunnsviken grundat
Bellevue eller en italiensk anlagt Montebello vid Vaxholm.

Jag öfver går nu till granskningen af namnen i fråga. Hvad då
först beträffar ordet Fin eller Finne i namns samman sättning, är det
ursprungligen utan tvifvel nordiskt, hvar ifrån det än må vara härledt,
och har såsom sådant sannolikt någon gång i äldre tider ingått i
lokalnamn, utan ringaste antydning på folk-namnet. Men det är nu mera
sällsynt i folkspråket och vi ega der före icke rätt att ofta gifva
stafvelsen Finn denna härledning; dock torde ban ligga till grund för
Finnveden, Finnvid, Finnheden, hvilket ords betydelse: trüskigt skog- eller
hed-land, ganska väl motsvarar verkliga förhållandet, då beskrifvaren
eller namn-gifvaren tillhört en odlad bygd. ■— Oftare, men icke der
före ofta, torde han väl ock kunna härledas från person-namnet Finn,
hvilket fordom icke var så alldeles ovanligt för nordiske män. I
ortnamn på -sta är första stafvelsen ofta person-namn, Finsta kan äfven
hafva samma härledning. — De fleste med Finn samman satta
lokalnamn härledas dock sannolikt från folk-namnet, och detta är ganska
naturligt, då det är troligt att Finnar från urminnes tid invandrat i
Sverige, och då man vet att sådane äfven i historisk tid flera gånger
håde sjelfmant kommit hit som kolonister och blifvit hit förda på grund
af kunglig befallning; det beror då på tiden för namnets uppkomst,
°>n det skall kunna ega någon betydelse för nu före varande fräga
eller ej.

I allmänhet kan man uppställa hit hörande namn under två
kategorier. Den första, under hvilken jag hänför de på -hed, -hohn, -hult,
-mark, -näs, -sjö, -skog, -spång, -ström, -vid eller -veden, ö, m. fl.,
omfattar sådana namn som icke inne bära bestämd antydan om någon der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free