Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 NORRMÄNNENS ÄLDSTA
gar dit af ren-Lappar omtalas aldrig. Å andra sidan af sitt inne
hafvande land hemsöktes Lapparne genom de stora rörelserna i Ryssland;
kring 1255 fördrefvo Tatarerne en stor del Bjarmer, hvilka flyktade till
Finnmarken och slogo sig ned i Malanger-fjorden. Vid samma tid
inföllo de likaledes af Tatarerne undan trängde Karelarne och öde lade
landet; på, 7 år uppgifvas de hafva gjort 198 infall i Finnmarken, och
en sägen förtäljer, att mellan hvarje infall var icke längre tid än att man
kunde koka en renkött-soppa, och de härjade så att blott 1 man blef
qvar i Alten, 1 i Varanger (Vahl, I, sid. 50). År 1271 gjorde Quäner
och Karelare till samman ett sådant infall till och med i Hålogaland.
Under flera år fingo naturligtvis Norrmännen till följd här af ingen
lappskatt, och år 1310 sände den kraftige Håkon V ett särskildt
sändebud, Gissur Gallé, att utkräfva den; det lyckades, och 1313 säges
lappkungen Martin sjelf hafva till konungen i Throndhjem betalat skatten
och försäkrat honom tro och huldhet (Schöning). — Under denna tid
anses ock Vardöhus anlagdt. — Snart började dock å nyo krig mellan
Norge och Nowgoroderne, som eröfrat Karelen; Sverige anslöt sig i
striden till Norge, och vid frederna mellan Ryssland med Sverige (1323)
och Norge (1326) reglerades skattlandcn *), så att i ett stort distrikt
skatt togs af både Ryssland och Norge, hvar af mycket trassel uppstod,
synnerligen då äfven mycket ryskt proselyt-makeri kom till. — Sådant
fortfor imellertid tillståndet tills, synnerligen efter freden i Teusina
(1595), Svenskarne började försöka att tränga sig in uti den öppen
lemnade kilen, hvar om mera längre ned.
Om vi skåda till baka öfver Norges förhållande till Lapparne under
den långa tid jag här så kort tecknat, så finna vi sannolikt att
beröringen först började med enskilde norske grannars dels vänliga utbyte
af varor, dels mindre vänliga ströftåg, hvar vid styrkans rätt
förmodligen bestämde utbytets storlek och varornas pris; detta blef en ärlig
vana för Hålögerne och beredde dem en ganska stor inkomst.
Ren-Lapparne bodde imellertid på fjällen och synas den tiden icke hafva
regelbundet vandrat ned till hafvet; färderna företogos der före om
vintern till deras vinter-hemvist öster om fjällen. Norrmännen måste
redan från äldsta tider och då de började befolka den förut troligen
alldeles obebodda kusten, hafva ansett sig äfven vara egare af landet
*) "Norska skatten upphörde 1316 med det Finmarkska riket sjelft; Neikter enl. Budsticken,
spalten 698.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
