Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRKARLARNE OCH LAPPARNE.
421
Rikkere-gajse är den, att man pä det stället, om hvilket traditionen
förmäler att der stått en strid, omkring 1640 funnit en (nu mera i
Ar-jepluogs kyrka hängande) förgyld väl gjord messingskrona, passande
till ett mennisko-hufvud. Hafva nu Birkarlarne, som Scheffer berättar
(sid. 154 efter Ziegler), iklädt sig purpur drägt för att agera konungar,
så menar Laestadius att de väl äfven kunnat bära kronor, och denna
vara en som stannat under timmerstockarna. — Traditionen är osäker
och beviset svagt. Den beryktade kronan, hvilken jag noggrant
undersökte 1871, är utan tvifvel en vanlig brudkrona af brons, med
skramlande löf, troligen från slutet af 1600- eller början af 1700-talet, således
af mycket senare tid än Birkarlarne; bevis för att hon är funnen 1640
saknas helt och hållet. Den röda drägten har väl, som Schöning
förmodar (sid. 125, not y), helt enkelt tagits på för att likna de danske
fogdarnes. Högströms uppgift är följaktligen i alla hänseenden
sannolikare än Læstadii.
Dessa och dylika gamla sägner hafva gifvit anledning till det
myckna talet om Birkarlarnes grymma framfart mot Lapparne. Det
kan vara möjligt, ja det är t. o. m. högst sannolikt, att de, i saknad af
all slags kontroll och civilisation, tillåtit sig utpressningar, orättvisor,
bedrägerier och grymheter mot Lapparne, men då Stockfleth påstår att
Birkarlarnes framfart gifvit Lapparne anledning att kalla djefvulen
bär-galak, så är detta på samma gång dåligt bevis och dålig filologi, ty
lapska ordet är tydligen en förvridning af det finska perkel eller
pär-kele, djefvul.
De enda onda drag af Birkarlarne, hvilka jag funnit i handlingarne
från 13—1600-talen äro följande. Det ena visas der af att Carl IX år
1604 skickar Tornio Lappar vigt ocli mått, att vid kyrkoplatsen
förvaras, på det de icke skola blifva bedragne af Birkarlarne; men detta
förlorar mycket af sin betydelse, då de sändas äfven som säkerhet mot
bedrägerier af — fogden! Det andra är Birkarlarnes otukt, för hvilken
Carl ständigt hotar dem ocli hvilken han förbjuder vid lifsstraff; denna
gifver honom anledning att förbjuda all handel om natten, "der de hafva
brukat deras skam och last", samt likaledes förbjuda ogift Birkarl att
fara kring och handla i Lappland. Å andra sidan måste man lemna
Birkarlarne den förtjensten, att de i mycket bidrogo till att göra
Lapparnes lif bättre. De varor, Birkarlarne förde med sig till byte, voro:
kläde, vadmal, lärft, hampa och tråd samt snören, mjöl, smör, salt, nöt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
