Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRKARLARNE OCH LAPPARNE.
423
och embetsmän kunna komma; det är sista gången jag funnit Birkarlar
omtalas, men det är ock der före af interesse att Birkarlarne der
särskiljas från vanliga stadsborgare (som icke funnos der), samt från
landt-handlande, ett ytterligare bevis på att de voro privilegierade bönder.
Efter denna tid samman smälta de förmodligen fullständigt med den
öfriga befolkningen, sedan deras handels-privilegium, förut af
konungamakten undergräfdt, nu uppgick i de nya städernas.
Innan vi lemna frågan om handels beröringen med Lapparne, böra
vi med några ord omtala den s. k. lappskatten, hvilken här med till en
början stod i närmaste samband. Det första vi med bestämdhet höra
derom från svensk sida är i Gustaf l:s kontrakt och förening med
Birkarlarne af 1528, hvaruti deras skatt, som förut från Pite och Lule
utgjort "8 timber klockeverk" och 2 mårdskinn af de Lappar de råda
öfver, och lika mycket af Tornio Birkarlar, nu höjes till dubbelt,
således tillsammans 32 timber klockeverk och 8 mårdskinn, "ther medh
Wij låte oss well åthnoije"; der imot bekräftar kungen dem i deras
förut varande fri- och rättigheter. Ordet "klockeverk", som
annorstädes helt enkelt återgifves med gråverk, har utan tvifvel betydelsen af:
det antal ekorr-skinn, som användes till en "klocka" eller kofta, och om
hvars belopp man möjligen får upplysning af Knyttlinga-sagan (kap. 88),
hvar est 5 timber gråverk (= 200 skinn) sägas utgöra en "särk".
Detta var den skatt Birkarlarne utgjorde; men huru mycket
Lapparne lemnade till dem förmäles icke och kunde väl icke heller
uppgifvas, ty mellan dem skedde byte: vara mot vara. Skattens värde kan
der imot temligen noggrant bestämmas, ty efter 1523 års
markegångs-taxa var 1 mårdskinn värdt 1 mark örtuge och 1 timber gråskinn
klockeverk 12 öre. — Åtta mårdskinn från hela den svenska Lappmarken
sy-n<is icke vara mycket; men förmodligen var det redan den tiden icke
rätt godt om mårdar. Samma synes hafva varit förhållandet i Finland,
ty enligt ett kongl, bref al’ 1547 klaga Kemi-boarne att Lapparne der
icke förmå utgöra sin skatt i mårdskinn; kung Gustaf I förklarar sig
då nöjd om de utgöra skatten i goda elghudar, hjorthudar (ren?) eller
°ck enkannerligen utvaldt gråskinn. År 1581 var skatten från Enare
och Trinnäs för hvarje Lapp två gråskinn, som det vill synas direkt
uppburen.
i ett bref 1593 från kyrkoherden Andreas Nikolai säges, att
Lapparnes skatt till Birkarlarne upphörde 1553, då de lades under kronan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
