Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arjepluogs lappar. 441
Ärvas ocli Seitevare ocli gå dels till de liöga fjällen på norra sidan af
Pite elf, mellan denna ocli Jokkmokks socken-gräns, dels till Ball- och
Lang vand-sjöarna i Norge. — Barturte, förr en rik, nu mera en utarmad
stam, har sina vår- och höst-visten kring det fjäll, hvaraf byn fått sitt
namn, de vistas på fjällen mellan Pite och Skellefte elfvar och gå äfven
öfver i Norge på några veckor. De gå om vintern sällan söder om
Rap-pen, uppe hålla sig kring Nausta, liksom äfven Arvas-Lapparne. —
Semis-jaure, som har sina vår-visten på båda sidor om Lais-elfven, i trakten
af Adolfsström, och Njarka-byn, som har vår-vistena vid Kajtevare,
Ard-nabuot och Barturt, flytta i medlet af jimi till Norge, der de till
renbetesland fått sig upplåtna vidsträckta fjäll och dalgångar i Salt-dalen,
Bejeren och Moe. Desse år från år allt mera till tagande flyttningar
till Norge ske på några få dagar, och den stora fjäll-sträcka i Sverige,
som ligger mellan vår- och höst-vistena å ena, norska gränsen å andra
sidan, lemnas obegagnad, ehuru hon är ett af de bästa ren-betesland
i Norrbottens län. 1 medlet af september äro desse Lappar åter vid
sina visten, när sjöarne frusit flytta de ned i skogslandet, månge ända
ned till kusten eller Bottnen*). Af Arjepluogs Skogs-lappar vistas
de, som bo vid Pite elf, hela året på sina lapp-land; de andre flytta om
vintern ned till kusten, förnämligast der före att de, liksom
Arvidsjaurs Skogs-lappar, sköta renar åt vid kusten boende bönder och
handlande.
II. Vesterbottens län innehåller 2 Lappmarker: Ume och Åsele,
med 1,263 Lappar, sedan Malå kapell-församlings lapp-områden 1869
börjat räknas dit.
1. Ume Lappmark, v. p. 210 qvadr. mil, med 2 socknar,
innehållande Lappar, nämligen Sorsele ocli Stensele. Lycksele innehåller inga
kappar, det besökes blott om vintern vid marknaderna af sådane från
de andra socknarna.
) De Arjepluogs Lappar, som icke utsträcka sina vandringar öfver 10—12 mil, äro i
allmänhet väl bergade; de der imot, som under sommaren ligga på f|ällen i Norge, som
först i september äter vända der ifrån och som dä med hjordarna flytta ända ned mot
hafskusten i Vesterbotten, blifva i allmänhet^ fattigare är från år. Renarne lida af dessa
långa flyttningar, synnerligen de som vintertiden ske mot svenska kusten, hjordarne
samban smälta icke sällan till hälften innan de åter komma till vår-vistena. Detta beror
j*er på, att dels små-renarne icke uthärda den långa färden, dels korna, som ntinagrade
komma till vår-vistena, icke kunna tillräckligt nära sina kalfvar, hvilka der före. om
vägarne blifva långa och kalla, till största delen förgås. Så långa flyttningar kunna blifva
nödvändiga, t. ex. för att undvika vargar, om vinter-betet är förstördt inom
Lappmar-r®r!Ja> »’• m.; men sådana år äro sällsynta, och egentliga drif-Qädren är Lapparnes eget
Sav »tt komma ned till kustens behag och bränvin. (H. A. Widmark.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
