Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCH LAPPAR OM GRÄS OCH HÖ.
469
länet låtit utdela exemplar af förordningen på svenska, lapska och
finska språken, på det att ingen af dem hon rör må om henne vara
okunnig. Endast grof försumlighet i vården om renarne kan framkalla
tillämpning af ersättnings skyldigheten för Fjäll-lappen; hvar och en måste
erkänna att honom då sker rätt. Skogslappen söker hafva vård om sina
renar under sommarn, så att icke slåttermyrarne nedtrampas. Såsom å
annat ställe anmärkts, göra renarne vägar längs och tvärs öfver
myrarne; något hö nedtrampas visserligen der igenom, men detta är en
obetydlighet. Oss veterligen inträffar aldrig att myrängar helt
nedtrampas, såvida ej renarne på nybyggarnes begäran drifvas fram och
tillbaka öfver dem för att nedtrampa de i så fall mossgångna myrarne
och dymedelst om några år framkalla större växtlighet å dem. Såsom
ett bevis att om Skogslappen icke lyckas fullständigt af hålla sina
renar från att nedtrampa gräs å myrängarna, den skada som förorsakas
der igenom dock är ringa, torde få anföras följande omdöme från
Ar-%vidsjaur, der Skogslappar bo öfverallt i socknen, i nybyggarnes
omedelbara närhet: "förhållandet mellan Svenskar och Lappar är alldeles
enahanda, som svenske nybyggare emellan, så att Lappar och Svenskar
sammanlefva härstädes med en berömvärd grannsämja"
(kronolänsmannen Skarins berättelse till Hushållnings-sällskapet för år 1870); samt
ifrån Arjepluog: "förhållandet mellan Lappar och nybyggare är inom
Arjepluog i allmänhet godt" (kyrkoh. Winnbergs berättelse till
Hushållnings-sällskapet för 1870)*).
Utan tvifvel skola liknande omdömen numera falta från de öfriga
socknarna i Sveriges Lappland; och vi tro att förklaringsgrunderne för
minskad klagan öfver nedtrampningen af ängar och skadandet af
hö-hässjor äro: dels, att den författning, som nu gäller, är bestämd och
känd så att parterne veta hvad de hafva att rätta sig efter; dels, att de
bofaste, som hafva skogsrenar i sin närhet, funnit för sig fördelaktigt
att förvara hö i lador samt förse myrängarne med hägnader, för att icke
allenast skydda dem för trampning af renarne, utan fastmer för åverkan
) Från summa och andra personer har jag hört samma omdömen muntligen afgifvas och
kan tillägga precis lika dana frän Sorsele. Efter ett par limmars samtal i Ammarnäs
(sommaren 1871) mellan någre svenske bönder och ett tjugutal Lappar, antogo samtlige
närvarande af begge folken min upp-summering af diskussionen i ämnet sålunda: det
synes mig efter edra ord vara sa, att dä nybyggaren sköter sin äng ordentligt och bergar
sitt hö på det för hans bruk klokaste sättet, och då Lappen vaktar sin hjord efter bästa
förmåga, samt då både äro redbare, så uppstår ingen tvist. Ja, sä är det, svarade man;
och den skada den ene gör den andre qvitta vi, så snart vi se att ingen försummat
8»u pligt. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
