Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 LAPPARNES BENÄGENHET FÖR BRÄNVIN
tiondyn sedan var det omöjligt komma i handel med en Lapp, sä vida
den ej inleddes med en sup. Under marknaderna måste handeln
inledas med bränvin och Lapparne gingo vanligtvis i sus och dus under
bela den tid marknaderna varade. (Se ofvan sid. 185 och följ.)
Mången nybyggare har i förra tider ockrat på detta begär, mången har
blifvit förmögen, genom att till banda hålla Lapparne bränvin.
På grund af framställning af Hernösands konsistorium och
tillstyrkan af landshöfdinge-embetena i Vester- och Norr-botten,
upplif-vades den 29 nov. 1839 förbudet mot införsel af bränvin och dess
försäljande i Lappmarkerne, hvar jemte, då klagomål fördes der öfver, att
bränvin infördes från Norge, förbud för införsel der ifrån äfven
utfärdades 1842. Då man, för motverkande af dessa ledsamma föreskrifter,
fann på det rådet att i stället bruka rom, konjak etc., eller att färga
bränvinet rödt, då det fick namn, heder och värdighet af vin, eller
blanda diverse (sprit, bränvin, sirap, vin etc. etc.) till s. k. "spansk",
kringgicks här med författningen, till stor belåtenhet för både säljare
och konsumenter. Genom missions-sällskapets försorg bragtes detta till
kgl. m:ts kännedom, hvarföre en kungl, förordning af den 15 dec. 1848
utsträckte förbudet äfven till konjak, rom och arrak.
Men att hålla hand öfver författningens eftcrlefnad är i de
vidsträckta Lappmarks-församlingarna svårt, ja nästan omöjligt, och vi tro
att detta förbud, om det än verkat något för minskning af’ superiet,
dock icke på långt när verkat allt hvad lagstiftaren der med afsett,
samt dess utom fram manat lag-öfverträdelser, bedrägeri och svek.
Långt mer än detta förbud har den andliga rörelse, det nya religiösa lif,
som hos Lapparne tändes i början af 1850-talet, verkat till
förminskning af superiet. Denna andliga rörelse har dock icke sträckt sig öfver
hela Lappland, utan verkat blott i Tornio Lappmark, i Gellivare socken
och i norra delen af Jokkmokks. Genom den har superiet derstädes
helt och hållet upphört, och detta har haft till följd, att välmågan och
bergningen på ett märkbart sätt tillväxt. Der imot är fylleri-lasten bland
Lapparne ännu i flor uti södra delen af Jokkmokk, Arjepluog,
Arvidsjaur och till någon del ännu bland Lapparne i Ume Lappmark.
Nybyggare och kring ströfvande half-handlande lemna i Jokkmokk och
Arjepluog intet tillfälle obegagnadt att förse sig med bränvin, i afsigt
att der med skaffa sig fördelar vid handeln med Lapparne, af hvilka
isynnerhet dc förre äro för sitt uppehälle i liög grad beroende. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
