Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sak-Register - Kristendom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIST.-KÖR.
KÖRS.—LYNNE. 521
sid.
Kristendom, införande och undervisning
deri bland Lapparne, se Undervisning.
Kronoparker .................................. 489
Kroppsbeskaffenhet, 166—168; växt och
gestalt, 166; hud och hår, 167; späda,
muskel-starka vådor, 108; fötter, lätt
gång, 169; ansigte och ansigts-uttryclc,
171, 497; röst. kranie-form, helsa,
hög ålder, 172: läkemedel. 174: åldras
tidigt, orenlighet, 175; ohyra, 176:
lukt, frugtsamhet, 177; kultur-ord... 309
Kudwtscha..................................... 232
Kultur: närvarande, 41, 58, 210; vid
första möte med nordiska folk, 310 317
Kultur-ord i lapska språket, 292—315;
slutsatser, 31 C» 317: kultur-ord för
naturföremål. 294, 295: jagt, fiske, vapen,
renen, 296: tam, mjölk, ost, smör, 298:
hund, katt! bostad, 301; husgeråd, 302;
verktyg, 303; slöjder, 304; spånad,
väfnad, tyg, skrädderi och skomakeri,
305: snickring, smide, metaller, 306;
färgning, målning, skogsafverkning,
mat och dryck, ">07; boskapsskötsel
och åkerbruk, 308; kroppsbeskaffenhet,
lekar och spel, 309; slägtskap (309)
och tjenste-f örhållanden, vetenskap och
konst, räknetal, 310: mynt, vigt och
mätt, 311: tid, lagbundet samhälle,
;i 12: sede-begrepp och själs-egenskaper,
313; främmande kultur-ords ursprung
och ålder, 314
Kungs-lappar........................... 419. 420
"Kurbme", "kuorbme’V’kuorsma" =
bromsen i renens hud, sä väl kulan
(knölen), som den der i inne slutna larven,
84; ordets härledning, 298, not.
Kut-rygg hos Lappen....................... 167
Kust-landet.................................... 457
Kyrka(-or) i Lappmarkerna: namn och
anläggnings-år, 437—145, passim; 484
Kyrkobodar, kyrkogång och
kyrkoplats................................... 211-212
Kyskhet................................. 182, 201
Kàbda, folbde.t, </iibdan, trolltrumma (af
W, bild)............. 200- 209; 274 följ.
Kåta, käte, 32; beskrifning, 114—120;
trä-stomme. 115: tyg, 116: rök-fång,
dörr. 117; golf-ris, eldstad, afdelningar,
118;’ inre tillstånd, 120: restält, 122;
"suogner", olika slag, 12(1; finska, 126;
norska, 128; ryska, 129; lapska ord
för bostad och omgifningar, 301; kåta
för allmänna öfverläggningar. 326
Kärlek mellan makar....................... 198
Kärr, se Myr.
Köl på båt.............................. 387, not.
Köld, farlig för rcnkalfvarna. 795; se Klimat.
Kölen ("Kölarne"), en platå............... 3
Köra, körning, se Åkning.
Kör-käpp...................................... 102
Kör-renar.........i*..!..!!"....... 98, 100, 111
Körslor: af viktualier verkställas af
Lappar mellan Sverige och Norge i stor
skala, 454, 494: för bergverken
fordom en plåga för Lapparne, 460
Kött, renens: behandling vid slägt och
förvaring, 136; kokning, 137 följ.;
behandling under resa af fruset 122—124;
fördelning af bitarna vid styckningen 332
Laf. renlaf, 67: man-laf, 68: renlaf
insamlas ibland åt reneii, 48
Lapp (folk-namnet), dess härledning, 1- 3;
392, 393, 196
Lapp, stafvelsen, i ortnamn m. m. 376,392 följ.
Lapp-grafvar, 27; vid Morteusnäs, 250
följ.: förmodade: i Sverige, 368, 371;
i Finland, 369
Lapp-gräns. 9—10: flodernas hastigalopp
och stigning der inom. 457 not.
Lappland, Lappmarker: omfång ocli
utsträckning. 3—7: natur, 7—9;
växtregioner, 11—14: klimat och årstider,
14—17; helsosamt. 25; fauna, 26—29:
metaller, 29. Se i öfrigt Finnmarken.
Svenska Lapplands omfång och
naturbeskaffenhet, öfversigt, 456—458
Lappmark, se Lappland.
Lappmarks-gräns.................... 9—10, 457
Lapp-ringar, Lapp-rösen, 369, 370
Lapp-skatt, se Skatt.
"Lapp-skott"............................ 272, 376
Lass (renens), huru stort, 109; jfr llaido.
Laugo, laugo-ädne, 263, af laugo bad,
dop och ädne, moder.
"Laxen och rödfisken". saga från Tanen,
339—340
Leib, Leipe = al-trädet, heligt, 244-, 245,
267, 281: jfr Björnjagt, Trolltrumma.
Leib- eller Leip-olmak (al-män. af o/mak,
män), skogsgudar......................... 244
Lekar, 181; barnens, 205; kultur-ord,
309; dramatiska, 338
Lemmeln, 27, 70; fortares af renen (?)
och Lappen, 65—66; Saxos
uppfattning om lemmel-tågen så«om krigiska
inbrott, 353 (jfr 377, not).
Lifvet efter detta, se Odödlighet.
Lik, 241, 247; jfr Andar, Begrafning.
Lim kokas af renens horn och ben 60, 137
Linne, brukas icke af Lappen..... 155, 176
Ljud i reneus fötter....................... (tf
Ljuset (sommar-nattens) och dess
inflytande på växtligheten, 20: de ljusa
nätterna i Lappmarkerna länge omtalade
af gamle författare, 350, 359
"Lock-renar"................ 27, 111, 352, 404
Lokor..................................................................101
Lom-näbb brukadt till pilspets........... 344
Lott, lott-d ra guin g, om arf, 312, not.
Luftens renhet i Lappland.... 25. 173, 174
Lukt, egendomlig hos Lappen............ 177
Lus, se Ohyra, Vägglus.
Lynne, Lappens, se Karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
