Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar om allmänna uppodlingars möjlighet och förmon i Lappmarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härmed vill jag dock ej hafva
bestridt deras erfarenhet, som på vissa ställen
i Lappmarken, äfvensom i Dalarne och
Härjedalen, utstakat en smal tallregion
ofvanför granregionen. Men, att granen kan,
med villkor af en passande jordmon, gå till
björkskogarne vid skogsbrynet, derpå
gifver oss Jemtland ett otvifvelaktigt bevis.
Hela landsträckan vester om Åreskutan har
en ganska långsluttande, för ögat nästan
omärkbar, upphöjning, hvilken här går ända
till skogsbrynet och slutas icke, såsom i
Lappmarken, med några stupare afsättningar
vid fjellryggens bas. Följden deraf blir den,
att hela landsträckan mellan Storsjön och
fjellryggen ligger här, nästan mer än på något
annat ställe, dränkt under oändliga myror,
kärr och moras, med mellanliggande
skuggrika granskogar, som fortgå ända till
Medstugan, hvilket nybygge ej ligger långt ifrån
skogsbrynet.
Herr Hisinger, uti Anteckningar under
en resa genom Jemtland 1818, instämmer
fullkomligen i den erfarenhet, som jag året
derpå 1819 fick inhemta. På Norska
sidan befanns tallen gå litet högre än granen.
Detta förhållande lärer inträffa långs efter
hela Norska kusten och bidrager än mer,
att bekräfta sakens bedömande ur ofvan
anförda synpunct.
Då man känner, att landet på Svenska
sidan höjer sig småningom till fjellarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
