Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan åt välbekanta fakta skänka ett nytt eller ökadt
intresse.
*
Dessutom beder jag Eder besinna, huruvida
icke äfven helt små framsteg i vetande och
begripande kunna vara af värde, när det är fråga om
ett område, hvilket ligger oss så nära som detta, –
när det gäller vårt eget språk, hvilket vi ju
dagligen och stundligen använda.
Under den tidrymd af Europas historia, som
skulle kunna kallas eröfringspolitikens, fanns det
mången statsman, som prisade Ludvig XIV:s
visdom; han förstod, sade man, att förvärfvandet
af några byar vid gränsen var mera värdt än
besittningstagandet af ett helt konungarike på hundra
mils afstånd från hans land; – därvid anspelade
man naturligtvis på tidigare franska konungars
sträfvanden att bemäktiga sig delar af Italien, i
synnerhet konungariket Neapel. De statsmän, som
fällde det nämnda omdömet, hade utan tvifvel
rätt. Ludvigs annexioner vid gränsen bevarades
mycket längre tid än de aflägsnare områden, som
t. ex. Napoleon lyckades underlägga sig; de blefvo
verkligen införlifvade med Frankrike, de blefvo,
och äro till stor del ännu, franska i lika hög grad
som de länder, öfver hvilka redan huset Valois
sträckte sin spira.
En alldeles liknande lärdom kunna vi hämta
från vår egen politiska historia: af vårt en gång
så lysande välde på andra sidan Östersjön, återstår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0013.html
