- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk /
32

(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var nödigt och för vårt skriftspråks utveckling
nyttigt.[1]

Men i ett afseende var deras verksamhet af
obestridligt och utomordentligt stort gagn för vårt
skriftspråk: de förstodo att taga i sin tjänst och
kraftigt tillgodogöra sig den nya kulturmakten –
boktryckarkonsten. Först genom denna kunde det
skrifna ordet komma till många och inprägla sig
hos många. Och reformatorerna sörjde ju äfven
på annat sätt för folkundervisningen. Från deras
tid är vårt skriftspråk ej, såsom under medeltiden,
blott de lärdes tillhörighet, utan besittes och
begagnas af hela den, alltjämt växande, del af
nationen, som velat och kunnat draga nytta af de efter
hand ökade tillfällena att inhämta läs- och
skrifkonsten.

Vi skulle nu kunna närmare skärskåda den
period af det svenska skriftspråkets historia, som
inledes af boktryckarkonstens införande,
reformationen och den politiska befrielsen, alltså den tredje
period, som vårt skriftspråk upplefvat. Vi skulle
kunna mönstra de skiftande inflytelser från än
ett, än ett annat främmande lands kultur och
litteratur, som satt sina än flyktiga, än varaktiga spår
på vårt skriftspråk, och likaledes de patriotiska
reaktioner, som gång efter annan gjorts emot vårt


[1]
Alltfrån denna tid hafva i vårt skriftspråk germanismer
kvarstått i ordförrådet, delvis äfven i ordställningen, t. ex.
det ännu någon gång förekommande bruket att i bisatser
sätta verbet sist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free