Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närmare fastställande af uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmer sig för sina uttryck just i det ögonblick,
då han uttalar dem. Den senare åter kan gälla
som typisk för det vanliga och allmänna slags skriftspråk,
som ej har någon högstämd eller vitter prägel
och icke häller i någon mån härmar talspråkets
ledigare uttryckssätt, såsom t. ex. den förtroliga
brefstilen gör. Vår lilla »insändare» är ju skrifven
en stil, som, så att säga, ligger emellan den högtidliga
eller vittra prosans och den prosastil, som
ansluter sig till talspråket. Det är denna mellansort,
som måste betraktas såsom den mest representativa
arten af skriftspråket; och det är äfven
den allmännast begagnade i tryck, i skrifvelser af allvarligt
innehåll, i bref till mindre bekanta eller till
högre uppsatta personer o. s. v.[1]
Detta är den ordentligt
utarbetade – »tryckvärdiga» – språkart,
som utan särskild lyftning, men på ett jämnt, lugnt
och allmänt vedertaget sätt (i skrift eller tryck)
framställer allehanda ämnen af mera reelt slag, och
som är till blott för innehållets skull, men ej får
draga läsarens uppmärksamhet på formen.
Då jag nu vil taga företrädesvis denna art af
skriftspråket till jämförelse med det bildade
samtalsspråket, känner jag saknaden af ett kort och
träffande namn på densamma.[2]
Jag blir därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
