Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. De sinnligaste, af materialet närmast betingade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ge kredit.» – »Gubben köpte tre kvarter brännvin och
gumman tre kvarter sidenband.»
Nej, värre är det med betoningen inom satsen,
– vare sig det är fråga om s. k. förståndsbetoning,
särskildt motsatsbetoningen, eller om känslobetoning,
– vare sig det gäller framhållande genom större
tryckstyrka eller genom olika musikalisk ton.[1]
Dessa betoningar inom satsen äro ett af
talspråkets bästa medel att klart och skarpt framhålla
meningen och att gifva ett starkt och omedelbart
uttryck åt känslan.
Skriftspråket är visserligen icke utan medel
att framhålla ett betonadt ord. Att man, i det man
skrifver, med fördel kan begagna understrykningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
