Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vill man tala med tjänstfolket eller använda
telefonen, så ringer man; vill man hålla ett skåltal,
så knackar man i ett glas eller i en bål; vill man,
som ordförande, öppna ett möte, så bultar man med
klubban i bordet, o. s. v.
En bok, en tidningsartikel eller en skrifvelse,
hvilken vill locka den till läsning, som annars ej
skulle bry sig därom, begagnar naturligtvis helt
andra utvägar. Att själfva början väcker intresse
eller nyfikenhet, är ju då nödvändigt. För en bok
eller tidningsartikel är därvid titeln eller rubriken
af största vikt, och för boken spela den
typografiska utstyrseln, ett vackert omslag,
illustrationer o. d. också en stor roll.
De särskilda begynnelseformlerna skola vi
senare omtala. Nu skola vi först kasta en blick på
tilltalsorden i tal och skrift.
Tilltalsord förekomma dels för sig, utan att
ingå i sats, alltså motsvarande vokativerna i latinet,
dels såsom satsdelar. Det förra slaget
representeras företrädesvis af substantiv, det senare af andra
personens pronomen. Dessutom kunna som tilltalsord
räknas imperativformer af verbet.
Vokativer af ord, hvilka beteckna den
tilltalade personen, begagnas, som vi veta, både i tal
och i sådan skrift, som är riktad till särskild person.
Till största delen förekomma de inskjutna på
lämpliga ställen, då man alldeles särskildt vänder sig
till personen i fråga och påkallar hans
uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
