Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (början)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man dock gärna på att emellanåt inskjuta titeln
(eller titeln jämte namnet) såsom parentetisk
vokativ, tydligen för att förmildra det stötande, som
Ni ännu kan innebära för en och annan.[1]
Endast
till kungliga (och furstliga) personer torde det icke
gå an att begagna Ni i skrifvelser. Men i
högprosa eller poesi kan ju hvem som helst, t. o. m.
själfva kungen, tilltalas med du.
I böcker och tidningar få vanligen läsaren,
allmänheten och dylika ord ersätta andra personens
pronomen. Detta är ju i full enlighet med
normalprosans objektiva och opersonliga karaktär. Att i
sådana skrifter tilltala läsaren med Ni tillhör
kåseristilen, som ligger utanför den egentliga
normalprosan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>