- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk /
177

(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter (forts. och slut)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så, som det bäst passar för dig själf! Begagna
den form och de uttryck, som falla sig naturligast
för dig, och som mest anslå dig själf!» Såsom
ett uttalande i denna riktning kunna vi räkna det
svar, som den unge Cicero fick af det delfiska
oraklet. Han hade frågat Apollo, hvilken väg han
skulle välja för att nå äran, och Pythia svarade
honom: »Följ din egen genius, ej hopens mening!»
Denna föreskrift gällde tydligen lefnadsvägen i
allmänhet, men Cicero var dock redan då i första
rummet talare och skriftställare; och regeln måste
alltså förnämligast gälla hans verksamhet som sådan.

Den objektiva principen eller
»innehållsprincipen» lyder sålunda: »Hvarje slags innehåll
betingar, – hufvudsakligen på grund af sin natur, men
delvis också genom traditionens makt, – en viss,
för detta innehåll särskildt egnad form: begagna
den!» – Denna princip tyckes SPENCER
företrädesvis hylla i sin berömda essay Philosophy of style.

Vi märka lätt, att alla dessa principer innebära
berättigade och nyttiga föreskrifter. Men vi märka
äfven, att hvar och en är ensidig och icke kan
ensam tillämpas utan att vålla olägenhet. Följer
man enbart ändamålsenlighetsgrundsatsen, så
utsätter man sig för att väcka misstro såsom
inställsam och karaktärslös. Rättar man sig helt och
hållet efter geniprincipen, utan att bekymra sig om
sitt publikum, så är det sannolikt, att man ej blir
tillräckligt förstådd. Och icke heller är den tredje
grundsatsen, den, att man bör låta innehåll och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free