- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk /
182

(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är normalprosan omständligare?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om jag t. ex. ser en tankspridd vän på väg att
klifva in i en salong, utan att ha tagit af sig sina
galoscher, då är det nog, om jag med ifrig och
varnande ton tillhviskar honom: »Galoscherna!»
Jag kan förtydliga min mening genom att peka på
hans fötter; ja, blotta pekandet är ibland tillräckligt.
Situationen gör då, att det enda ordet, eller t. o. m.
åtbörden ensam, säger så mycket som en hel lång sats.

Ofta kan ju blotta uttalandet af personens namn,
med en hotande, varnande, uppmuntrande, tröstande,
vänlig eller kärleksfull betoning under vissa
omständigheter vara alldeles tillräckligt att gifva denna
person det behöfliga meddelandet.

En sådan korthet är naturligtvis fullkomligt
främmande för normalprosan. Men annan skrift kan
verkligen under gynnsamma omständigheter vara lika
lakonisk. Jag erinrar mig en händelse med en ung
målare, som numera blifvit en berömd man, så
berömd, att jag ej ens vågar här nämna hans
egendomliga förnamn, utan föredrager att kalla honom
Emanuel. En förnäm och synnerligen älskvärd
familj hade tagit sig af den unge mannen, och i denna
familj var han nästan som barn i huset. När han
en gång blifvit färdig med en större målning, hade
den förnäma frun öfverenskommit med honom om
en timme, då hon och hennes döttrar skulle få bese
arbetet på hans atelier. På utsatt tid infunno sig
damerna, – men atelierens dörr var stängd, ingen
hemma! Den lättsinnige artisten hade tydligen glömt
hela aftalet. Frun, som ju hade goda skäl att vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free