Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är normalprosan omständligare?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som gifvit oss föredömet. Vår allmänhet ar i detta
fall vant sig vid en affärsmässig korthet.
I skrift förekomma dylika starka förkortningar
nästan blott i fackspråk, alltså till meddelande mellan
personer, som hafva den speciella utbildning och de
förkunskaper, som sätta dem i stånd att uppfatta,
hvad som menas med de korta antydningarna. Vår
handelskorrespondens lämnar åtskilliga exempel på
sådan ordknapphet. Redan en vanlig räkning skulle
ju, för att utgöra en fullständig skrifvelse, behöfva
kompletteras med åtskilliga ord.
I samtalsspråket har emellertid utelämnandet
af vissa ord en mycket allmännare utbredning. Och
vi hafva häruti att se, ej blott en yttring af
människornas naturliga och berättigade motvilja mot
att utsäga mera, än som behöfves för förståendet,
utan äfven en direkt inverkan af tankespråket,
hvilket ju, som vi förut sett, använder blott ett fåtal
ord samt förbigår de s. k. formorden, d. v. s. de ord,
som hufvudsakligen tjäna till att exakt angifva
förbindelsens art och logiska beskaffenhet. Likasom
nu sammanhanget mellan de begrepp, hvilka
tillsammans utgöra hela tanken, icke behöfver få
bestämd, uttrycklig form i tänkandet, utan snarare
kännes eller anas, så kan detta sammanhang, när
tanken tager det yttre ordets form, gissas af
åhörarna, som ju själfva pläga tänka i en lika ordfattig
form. Kortheten i det utsagda går därför heller
icke längre, än begripligheten medgifver, utan
begränsas vanligen till sådana sammanställningar, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
