Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. D. I hvilka afseenden är normalprosan sparsammare på ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen i något förändrad form upprepa frågan, så att
han t. ex. i det anförda fallet säger: »När Gustaf
Vasa dog? Jo, år 1560!» eller ändå fullständigare:
»Jaså, du frågar mig, när Gustaf Vasa dog? Jo,
det var år 1560.» Men vi böra icke lämna ur sikte,
att sådant för sammanhanget onödigt upprepande
blott är ursäktligt, men icke i och för sig riktigt.[1]
Samtal, som icke bestå af frågor och svar, utan
t. ex. röra de talandes i påståendeform framställda
åsikter om samma saker, måste naturligtvis bli
utförligare än en enda persons framställning af
[1]
Vid ungdomens undervisning hafva många lärare till
regel att låta den tillfrågade lärjungen antingen upprepa
frågan, innan han afgifver svaret, eller ock göra svaret så
utförligt, att alla de i frågan upptagna begreppen där få sin
motsvarighet, alltså, om det frågas: »Når dog Gustaf Vasa?», svara
fullständigt: »Gustaf Vasa dog år 1560.» Det år ju möjligt,
att en sådan vidlyftighet ibland kan vara nödvändig för att
bättre inskärpa innehållet eller för att öfva lärjungen i längre
yttranden, men eljest är detta sätt att svara från språklig
synpunkt förkastligt; det står i fullkomlig strid mot den allmänna
regeln för all, vare sig muntlig eller skriftlig, framställning,
nämligen: att orden skola uttrycka jämt så mycket, som
behöfves för att framkalla den rätta tanken eller känslan,
hvarken mer eller mindre. Att vilja under alla förhållanden tvinga
äfven goda och intelligenta lärjungar till sådana utförliga svar
är onaturligt och hämnar sig däruti, att antingen lärjungarna
tillegna sig detta pedantiska sätt att svara och använda det
äfven utanför skolans väggar, sig själfva till skada, eller ock
däruti, att lärjungarna mycket väl märka skillnaden mellan
sådana svar, som brukas utom skolan, och sådana, som
fordras i skolan, samt finna de senare löjliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0231.html
