Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stamstafvelsen företer olika vokaler, visar sig sträfvandet
att åstadkomma större enkelhet och
öfverensstämmelse mellan formerna. Så t. ex. intränger ofta
presens (och infinitivens) vokal i supinet; bryta, flyga,
klyfva, knyta o. d. heta ofta i supin brytit o. s. v. i
st. f. brutit o. s. v.; af ligga bildas stundom liggit
(i st. f. legat), af sitta sittit (i st. f. suttit eller setat).
Sträfvan efter öfverensstämmelse med imperfektet
röjes i den allmänna talspråksformen skullat i st. f.
skolat (jfr skulle) och den mindre utbredda
infinitiven tordas i st. f. töras (jfr tordes). Mycket
vanliga i tal – men sällsynta i skrift – äro formerna väljde,
väljt, tämjde, tämjt, smörjde, smörjt (i st. f. valde o.
s. v.), bildade i enlighet med infinitiven välja,
presens väljer o. s. v.[1]
I dessa fall ha vi exempel på
det förhållandet, att språket mindre eftersträfvar
uttalslättnad än formell likhet mellan till betydelsen
sammanhängande ord.
Talspråket har svårt att förlika sig med den
oregelbundenheten, att några böjningsformer af ett
verb uppvisa ett j, andra icke. När det går an,
införes därför j uti alla formerna, t. ex. i de nyss
omnämnda väljde o. s. v. Men går detta icke för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
