Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrifver tross (= trots) och synnes (= synes, syns), synnas
(= synas).
Att verbens pluralform kvarstår hos Columbus,
torde knappt kunna anföras som bevis på, att den
var i fullt bruk på hans tid, ty redan i äldre
skrifter uppdyker singularform af predikatsverb vid
subjekt i plural. Börk använder ofta ä’, kan, lär,
drar o. d., när subjektet är en plural.
Anmärkningsvärdt är, att ändelsen -en för andra personen plur.
konsekvent (så vidt jag kunnat finna) undvikes af
både Columbus och Börk, hvilka i stället bruka
samma form som för första och tredje personen plur.;
Börk har dock någon gång singularform, t. ex. lef
i uppmaning till flera.
Af andra analogibildningar kunna vi lägga
märke till, att stod öfvergått till stog- (C.) blivit till
blitt (B.), dolde till döljde (B), skolat till skullat (C.),
vilja, velat till villa, villat (B.); att pluralerna af
hufvu(d) och bla(d) heta hufvun och blan (C.), samt
att de blifvit di (C.) och strax straxt (B.).
Det redan anförda torde vara tillräckligt såsom
bevis på den utomordentliga seghet, hvarmed vårt
skriftspråk ända till våra dagar fasthållit de
grammatiska former, som tillhörde vår äldsta tryckta
litteratur. Vi se ju, att äfven sådana förenklingar,
som för mer än två århundraden sedan blifvit
genomförda i den bildade talsvenskan, ännu icke
hunnit vinna insteg i den typiska skriftsvenskan, utan
fortfarande hållas utestängda därifrån, hvilket vållar,
att de af den läsande och skrifvande allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
