Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Skriftspråket har ändrat eller öfvergifvit gammalt språkbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enklare och därigenom mera praktiskt redskap för
tanken.[1]
Äfven i ett par andra fall måste vi anse, att
arbetet för språkets reglerande hvarken varit
välbetänkt eller förmånligt.
På 1850-talet begagnade man ännu utan
betänkande pluraler på -er af åtskilliga neutrer med
konsonantslut i stammen; så t. ex. både skref och
sade man härader, landskaper, förråder, förslager,
verber, resultater, argumenter, poemer, protokoller,
fodraler, standarer, hoteller, koncepter, paketer,
porträtter, magasiner, o. s. v. Men den tidens förnämste
svenske språkforskare J. E. RYDQVIST utdömde
dylika pluralformer såsom icke grundade i vårt
medeltidsspråk (de uppkommo i allmänhet på
1500- och 1600-talen) och såsom stridande mot den
allmänna regeln för pluralbildningen af t. ex. hus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
