Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen genom tysk förmedling – mycket
tidigt invandrat hit. Det är väl heller icke alldeles
omöjligt, att en och annan stilistisk egenhet från
latinska inskriptioner efterliknats af skandinaviska
runristare[1] när de lånade själfva skriftecknen,
kunde de ju också låna några skrifseder.
Huru mycket antagandet af kristendomen och
de närmare förbindelserna med det kristna Europa
redan under medeltiden inverkade på svenskans,
särskildt skriftsvenskans, utbildning hafva vi förut
(i kap. I) i någon mån antydt; att försöka
fullständigare skildra det skulle föra oss alltför långt från
vårt ämne. Än mindre kunna vi inlåta oss på att
ens i de allra allmännaste drag teckna de
utomordentligt talrika och omfattande inflytelser, som
under den nyare tiden utöfvats på svenskan af
tyska språk, danska, holländska, franska, engelska
samt – ej minst, om ock oftast blott
medelbarligen – af de klassiska språken.
Men vid en sida af saken måste vi något
uppehålla oss. Bland de utländska inflytelserna hafva
de, som kommit på litterär väg, haft stor
betydenhet. Hvad som utgifvits på svenska, har till en
mycket väsentlig del utgjorts af öfversättningar
eller bearbetningar af främmande original. I sådana
litteraturalster hafva de utländska språkegenheterna
alltid i någon mån kvarstått, ofta i synnerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
