Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(efter tyska förebilder) – i sådana fall, där det förra
begagnar enkelt verb med adverb (eller preposition
eller predikatsfyllnad), – af adverbet (eller
prepositionen eller predikatsfyllnaden) och verbet bilda ett
sammansatt verb. Exempel skulle kunna anföras
i många hundratal, om ej i tusental. Här torde de
följande vara tillräckliga.
Skriftspråket, speciellt normalprosan, föredrager
sammansättningarna aftorka, efterhöra, frambära,
fråntaga, förbigå, genomresa, inflyta, medskicka,
motsätta sig, påskrufva, tillsäga, uppsöka, uthyra,
vidkännas, vidgöra, öfverhoppa, öfverläsa, medan det
lediga talspråket använder uttrycken torka åf, höra
efter, bära fram, ta ifrån, gå förbi, resa igenom, flyta
in, skicka me’, sätta sej emot, skrufva på, säja te’,
söka opp, hyra ut, kännas ve’, göra ve’, hoppa öfver,
läsa öfver. Vidare kunna vi jämföra normalprosans
fastläsa, kvarstanna, friköpa, lössläppa, klargöra,
hemlighålla, färdigbygga, omöjliggöra, ifrågakomma,
iståndsätta, omhändertaga, med talspråkets läsa fast,
stanna kvar, köpa fri (fritt, fria), släppa lös, göra
klar, hålla hemlig, bygga färdig, göra omöjlig, komma
i fråga, sätta i stånd, ta om hand. Blott i perfekt
particip – så vidt denna form eljest är användbar
i tal – föredrager talspråket sammansättningen.[1]
Den nutida normalprosan har äfven i andra fall
tagit efter tyskan i bruket af långa
sammansättningar. I skrift stöter man sig ej på sådana ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
