Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skriftspråkets arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misskredit, beroende därpå, att de retoriska figurerna
och retoriska prydnader i öfrigt ofta missbrukats
till tom ordståt, då ingen sann och verklig känsla
legat därunder. Men mot sådan själlös
efterhärmning kan man använda Fausts ord till Wagner, af
RYDBERG återgifna sålunda:
»Du griper aldrig hvad du ej förnam;
ur själen som en källvåg springa
urkraftigt skönt de tankar fram,
som gå till hjärtan och betvinga.
Men sitt ni där och rör tillsamman
ragu af lämningar från andras fest
och pina fram, som ni kan bäst,
ur askan på er härd den klena flamman!
Vill ni beundran, får ni den – af hvem?
af barn och apor, så var ej förlägen!
Men intet ord fann hjärtevägen,
som icke föddes i ett hjärtas hem.»
Därför att en god sak kan missbrukas,
förlorar den icke sitt värde. De retoriska
prydnaderna äro oumbärliga för den högre stilen, och de
brukas också af alla, om än mindre af några, mera
af andra. Ett torftigt och matt innehåll kunna de
visserligen icke höja och förädla, utan göra det i
stället uppskrufvadt och löjligt. Men då de
uppbäras af ett rikt, varmt och skönt innehåll, komma
de på sin plats och blifva naturliga.
Hvad särskildt angår de s. k. retoriska
figurerna, äro dessa af syntaktisk art och gifva uttryck
åt en starkare, lifligare känsla samt framkalla också
en sådan hos läsaren – eller åhöraren. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
