Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kar, så måste de äfven vara det i afseende på det från
tanken oskiljaktiga ordet. De hade ett medskapadt fullkomligt
språk, der just derföre hvarje ord egde en magisk kraft.
Ja dem var äfven medskapad en helig urskrift, ett uttryck
af det magiska ordet och derföre sjelf magisk i sina
verkningar. Guds språk är det första och det förutsatta; ty
hvarje hans ord är ett varde, och hans skrift är verlden.
Voro nu det menskliga urspråket och urskriften intet annat
än dennas afbilder, så måste detta heliga språks ord och
denna urskrifts bokstäfver —• så slöt redan Kabbalah och
med henne v. Helmont, Fr. v. Schlegel, Molitor m. fl. —
stå i en rapport med verldens urkrafter, hvilken, delvis
uppsökt och af fromheten använd, måste gifva dem en
magisk kraft. Också har det ända till senaste tider ej saknats
bemödanden att återfinna denna urtradition, denna urskrift.
Att dessa undersökningar — vare sig att de funnit
uralfabetets spår i den hebreiska qvadratskriftens »enkla och
majestätiska gestalter, mot hvilka alla öfriga folks
skrif-tecken äro blott karikaturer» (såsom Molitor) eller i
runorna (såsom, att nu ej tala om det Rudbeckska
tide-hvarfvets gotomaner, ännu 1856 Studach) eller i den
kinesiska ideografien (såsom Gaugengigl) — röjt mera
fantasi än lingvistiska och filosofiska kunskaper, benöfva vi
här ej bevisa.
Men kan sålunda det första språket hvarken tänkas
som ett medskapadt eller såsom sedermera af Gud genom
omedelbar undervisning meddeladt, så låter det tänka sig
— och detta är den tredje formen, under hvilken läran om
språkets gudomliga ursprung förekommit —, att språket
såsom allt högre och ädlare hos meuniskan meddelats genom
gudomlig ingifvelse, förklarlig genom det mystiska inre
samband, i hvilket de nyskapade menniskorna ännu stodo till
skaparen. Så tyckes Hamann uppfattat saken, så Ilerder
i sina senare arbeten, så Lessing, så Bonald, Baader m. fl.
Åsigten hvilar på följande resonnement: Huru lär en hvar
af oss dagligen modersmålet? Ej genom yttre meddelning;
ty språket kan blott genom språket meddelas,
undervisningen skulle sålunda förutsätta sitt eget mål. Ej heller ge-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
