Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigt att andra skulle förstå dem; men den enes ofrivilliga
med ett visst behof, en viss själsrörelse följande åtbörd blef
genom sakens egen natur ett tecken för de andre att hjelpa
honom; o. s. v. Men hvad man första gängen gjort af
blott instinkt, upprepade man med reflexion, för att vinna
den förra gången vunna verkan. De första menniskorna
fingo barn. Dessa hade blott ett medel att gifva sina
första behof tillkänna — ljud. Så vande föräldrarne sig att
gifva ej blott åtbörder, utan äfven ljud en viss betydelse.
Dessa blefvo allt tydligare. Föräldrarne upprepade dem,
och så fingo de början till ett nytt språk, ljudspråket,
hvilket småningom utbildades allt mera, allt efter som det
der-jemte bestående åtbördsspråket och de omständigheter,
under hvilka orden uttalades, gjorde begripligheten möjlig.
Utförligast är denna fråga behandlad af den berömde
Monboddo, som åt sprakfilosofien egnat ett sexbandigt verk.
Utgick Condillac frän Locke, så förmenar Monboddo sig
deremot vara ren aristoteliker, och han söker t. o. m. att
ur Plato och Aristoteles utförligt vederlägga hela den
Locke-ska kunskapstheorien. Menniskan är, enligt Aristoteles, ett
£wov Xoyixöv &vr(iov vov xuv inujxr^irfi åsxtixöv, d. ä.,
öf-versätter Monboddo, ett djur, som kan blifva förnuftigt.
Då menniskan födes, är hon det icke. Är derföre den
fullvuxne förnuftig, så måste han blifvit det genom
efter-härmning, befordrad genom uppfostran. Ensamma eller t.
o. m. parvis utom samhället uppfödda menniskor hafva
kommit till föga förnuft och alls icke till förmåga af språk.
Det finnes t. o. m. en hel nation i det inre Afrika, som ej
kan tala. Visserligen har Linnseus förklarat dessa varelser,
Orangutangerne, icke vara menniskor, men detta har blott
kunnat ske genom ett slut från denna brist på språk,
således genom att förutsätta, livad som skulle bevisas,
nem-ligen att språket tillhör menniskan såsom sadan, d. v. s.
icke beror på uppfinning eller uppfostran. Ilafva vi här
således exempel på menniskor utan språk, så sakna vi
å andra sidan ej exempel på djur (t. ex. papegojor), hvilka
genom uppfostran förvärfvat åtskilliga begrepp och kunna
tala. Häraf, liksom af allt, hvad Plato och Aristoteles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
