Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som här behöfver förklaring, är det nya moment, som
tillkommit i språket, och genom hvilket den medvetna
kroppsrörelse, genom hvilken språkljud frambringas, skiljer sig
från den föregående omedvetna reflexrörelsen, d. v. s. den
här tillkomna förändringen af själsrörelsen (åskådningen),
innan hon utträder i ljud. Huru kan m. e. o. åskådningen
få ett uttryck i ljud, då hon just genom sin medvetenhet
och dermed följande större andlighet blifvit än mera
inkommensurabel mot det materiala? huru uppstår den inre
språkformen? Medvetandets utveckling sker från dunkelhet till
klarhet, men i och med detsamma från rikedom till
fattigdom ; ty klarhet vinnes just genom uttagandet och
fixerandet af vissa moment af den kaotiskt dunkla mångfalden
med lemnande af de öfriga. Så ock här. Det rika, men
helt och hållet outredda och derföre dunkla innehåll, sora
ligger i en omedveten känsla, gifver sig, då det eger
tillräcklig styrka, omedelbart luft i bland annat den
reflexrörelse, som kallas en suck, ett skratt, ett skri o. s. v.
Här motsvaras det helt och hållet outredda andliga
innehåll, som finnes i denna känsla, af en outredd, d. v. s.
oartikulerad ljudmassa. Första uppvaknandet till medvetande,
första försöket att vinna magt öfver känslan eller, som är
detsamma, att reda henne, bringa henne till klarhet, d. v. s.
uttaga och fixera ett moment, det vigtigaste, af hennes
innehåll, åtföljes då ock af en dylik utredning af det
omedelbara känsloljudet, hvilket så blir artikuleradt. Samma
begränsning, hvilken utmärker den medvetna åskådningen
eller föreställningen framför den omedvetna eller den blotta
känslan, samma begränsning skiljer det artikulerade ljudet
från det omedelbara känsloljudet. Detta är språkets
första, dess pathognomiska skede, hvilket skapat alla
elemen-tarrotter utan undantag. Hvarje rot eller språkligt urljud
är således en genom artikulationen närmare bestämd och
begränsad del af det naturliga ljud (hvilket visserligen ofta
må hafva varit mimetiskt, men icke alltid), som varit det
omedelbara uttrycket af den ännu outredda åskådning, af
hvilken den spräkskapande föreställningen utgör en
begränsad och derföre klarare fattad, medveten del. Under sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
