Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dygder ocli allt öfrigt moraliskt förklaras ur den ensamma
menniskans hjelplöshet, så måste konseqvent äfven språkets
uppkomst förklaras ur bemödandet att tillfredsställa ett
gif-vet behof, nemligen det af nagot slags meddelande mellan
de för de sinliga behofvens tillfredsställande samarbetande.
Och så har äfven Herbart sjelf, som vi ofvan sett, sökt
förklara språkets uppkomst. Med Steinthals lära om
språket, enligt hvilken det är en nödvändig följd af
mennisko-andens uppvaknande till medvetande, en själens
befrielseakt, står hon icke tillsammans. Det är också lätt att finna,
att en så bildad samlefnad förutsätter viss tid, innan han
blefve färdig, under hvilken menniskan då skulle vara detta
»nrutum ac turpe pecus . . . donec verba, quibus voces
sen-susque notarent, nominaque invenere», som Horatius
omtalar — en föreställning, hvilken man ända sedan Herder
ansett som menniskan ovärdig. Och huru skulle hon
dessutom låta förena sig med Steinthals lära, att menniskan
till följd af sin natur såsom blott menniska ovilkorligen
måste tala så snart och i den ordning, hon kommer till
medvetande, hvilket nödvändigt inträder vidden späda
barndomens slut och dessutom förutsattes för vidtagandet af de
alra första förberedelserna till ordnad samlefnad? — Men
Steinthal har äfven en annan förklaring på samlefnaden,
en förklaring, hvars stridighet mot den förra han
emellertid icke tyckes inse: Menniskan tillhör genom sin födsel en
nation och bestämmes derigenom på månfaldigt sätt i sin
andliga utveckling. Så förklaras då ock sympathien. Ett
språks enhet, som ligger i den inre språkformen, beror då
af en nations andliga organisation, hennes på visst sätt
formade talverktyg, den hos henne vanliga uppfostran och
det sätt, på hvilket. talverktygen efter sin egendomlighet
reflektera de af denna nation fattade åskådningar. Det är
derföre, som till grund för hvarje språk ligger en individuel
princip och en dess enskildheter belierskande gemensam typ.
Härifrån kommer väl då ock sympathien. Men då tlir
åter fråga om, hvad en nation egentligen är; ty med blott
namnet nation hafva vi icke ännu någon förklaring. Härpå
svarar Steinthal: En samling af menniskor med i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
