Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omöjligheten att förklara språket nr Gudomligheten eller den
enskilda menniskan, för det andra direkt genom att visa,
att vårt antagande dels är nödvändigt efter den belysning,
den empiriska språkforskningen i synnerhet genom trenne
stora resultat (hvarje språk är ett system, eger en historia,
har en inre typ) utbredt öfver språkens inre, dels derjemte
är det enda, som tillåter en antaglig förklaring af språkets
uppkomst i tiden.
Vi utgingo från en analys af det innehåll, som enligt
det allmänna föreställningssättet betecknas med ordet språk,
och vi skilde mellan tvenne hufvudbetydelser, af hvilka den
ena måste vara den ursprungliga, den andra härledd, såvida
försoning mellan båda skulle vara möjlig. Äfven denna
försoning hafva vi nu funnit, om vi lyckats visa, att språket
såsom ett af en inre princip lifvadt system af för flera
menniskor betydelsefulla ljud är hufvudbegreppet, ur
hvilket, såsom nationalitetens uppenbarelseform framträdande
inom hvarje till henne hörande individ, språket såsom
mensklig talförmåga får sin förklaring. Språket är således
nationen, och »sprechen ist sein besonderes Denken an ein
allgemeines anzukniipfen» (W. v. Humboldt).
Utrymmet tillåter oss icke att vidare utveckla denna
sats och bemöta alla de invändningar, hvilka från åtskilliga
håll lätt nog erbjuda sig. Ej heller kunna vi här tillämpa
honom på de särskilda områden af menskligt vetande, för
hvilkas fulla begripande en rigtig uppfattning af språkets
väsende är af vigt. Några ord må dock tillåtas oss, för
att åtminstone antyda det vunna resultatets betydelse för
filologien och pedagogiken, filosofien och — politiken.
Ingen art af vetande räknar väl så månge idkare som
filologien, och dock torde öfver ingen vetenskaps sjelfva
begrepp blifvit så mycket tvistadt. Det finnes en hel
litera-tur af skrifter, hvilkas uppgift blott varit att besvara frå’
o
gan om, livad filologi egentligen är. A ena sidan har man
helt enkelt förklarat filologien ej vara någon vetenskap alls,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
