Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ethnologi. Såsom ett bidrag till denna nya filosofiska
vetenskap kunna de antydningar, vi i ofvanstående afhandling
lemnat, måhända tjena. Yi hafva nemligen sökt besvara
frågan, hvilka andliga väsenden äro de menskliga språkens
yttersta grund, och hafva dermed lemnat ett bidrag till
bevisen för dessa väsendens tillvaro eller till den analytiska
inledningen till den filosofiska ethnologien. Vi hafva
derjemte sökt antyda, huru ur det sätt, på hvilket dessa
väsenden måste uppträda inom menniskans verld, nemligen
såsom samhällen, just språkets företeelse — synthetice —
läter förklara sig. Att dermed ej pä långt när alla de
språkfilosofiska frågor, hvilka enligt vår åsigt inom den
filosofiska ethnologien böra upptagas och der kunna
besvaras, äro ens nämnda, än mindre besvarade, veta vi
alltför väl.
Att förklara nationaliteter och menskligheten kunna
utgöra föremål för en rent filosofisk vetenskap eller att bland
de filosofiska vetenskaperna upptaga ethnologi är detsamma
som att erkänna dessa väsenden för andliga, sjelf ständiga
och eviga, ty några andra kunna icke vara föremal för
för-nuftsvetenskapen eller filosofien. Och ett sådant
erkännande fran filosofiens sida är icke for tidigt. Hon gifver
derigenom endast en vetenskaplig bekräftelse på, hvad
folkens instinkt redan länge sagt dem. Hvem vet ej, livilken
betydelse i våra dagar nationaliteten eger äfven för politiken,
och hvem känner ej den rol, just språkfrågor spela i denna
nationalitetspolitik? I sanning, det resultat, vid hvilket vi
stannat i afseende på språkets ursprung och väsende, är
icke mera skildt från Condillacs och Monboddos, än den
uppmärksamhet, våra dagars diplomati tvingas att skänka
sadana för förra århundradens kabinett obegripliga
bagateller som undersåtarnes sprak, är olika den lätthet, med
hvilken man i en ej afiägse förtid lät civilrättsliga
arfs-bestämningar eller ersättningsdomar klyfva och sätta ihop
stater efter slumpen eller kartan. Medvetandet om
nationalitetens vigt och betydelse har, såsom sagdt, i vår tid
vaknat. Hanas hon ock ännu praktiskt, få mänga på henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
