Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalitetsprincipen, som foranledt stiftandet af
statsforbund mellan flera stater befolkade af samma nation, och
som å andra sidan förahledt upprättandet af statsunion i
stället for enhetsstat, der en medveten nationalkänsla
uppreste sig mot sistnämnda politiska form. Sådana
inflytanden1 böra ieke ens af den blott analyserande positiva
statsrätten forbises« År staten den högsta form af politisk
organisation, så är han det blott derföre, att föremålet för
denna organisation är nationen i sitt gemensamhetslif.
Lemnande åt politiken att undersöka
nationalitet&förhållan-dena ur synpunkten af ändamålsenlighet, fördel och
fram-tidsobancer, har statsrätten att taga hänsyn till dessn
förhållanden för såvidt de i rättsligt hänseende göra sig
gällande i statsförfattningen. -
i. Suveränitetsbegreppet har under tidernas lopp varit
föremål för ganska skiljaktiga uppfattningar. Det har
talats om furstesuveränitet, folksuveränitet och
statssuveräni-tet, om absolut och relativ, om fullständig och om
half-éuveränitet, om folkrättslig och statsrättslig suveränitet.
Kort fattadt, har man med furstesuveränitet betecknat
regentens rätt att inom staten oinskränkt utöfva den
högsta makten. Folkets suveränitet åter har ansetts innebära
den, allmänna viljans öfvermakt öfver, eller rätt.att tvinga,
hvarje enskild vilja.
Med nutidens rättsståndpunkt är den absoluta
suveräniteten oförenlig, såväl i det förra Som i det senare
fak-left. Obegränsad makt tillerkännes numera ingen, hvarken
i den monarkiska eller republikanska staten. Huru änden
högsta makten är organiserad, måste den i sin utö&ong
såsom verkställande makt vara bunden vid lagen, såsom
lagstiftande åter förbunden att respektera individens
mensk-liga rättigheter. Regent och folk eller folkombud
gemensamt, i den monarkiska, eller medborgarenas totalitet i den
republikanska staten* ega utan tvifvel rättighet att utan in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
