Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
ter i båda kamrarna skulle ställas i förhållande till berörda
olikhet. De små staterna yrkade, med stöd af principen,
att alla stater, stora som små, äro rättsligt jemlika, att
representanternas antal borde blifva lika för alla stater. I
detta, liksom i många andra fall, uppnåddes resultatet
genom ömsesidiga eftergifter* 2). I senatens sammansättning
är principen af staternas jemlikhet tillämpad: hvarje stat
sänder dit tvenne delegerade. Men antalet ombud från
hvarje stat till representanthuset är proportioneradt efter
staternas olika folkmängd. Det är vidare stadgadt, att
medlemmarna i representanthuset skola hvartannat år väljas af
folket i de skilda staterna, och att valmännen i hvarje stat
skola innehafva de egenskaper, som fordras för valrätt till
den talrikare kammaren af statens legislatur; samt att
senatorerna skola utses, för sex år, af hvarje stats legislatur.
Åfven vilkoren för valbarhet till de båda kamrarna äro i
konstitutionen föreskrifna. Men de enskilda staternas
lagstiftning är förbehållet att bestämma tid, ort och sätt for
senatorernas och representanternas val; dock att
kongressen är berättigad att, med undantag af orten för
senatorsval, stifta lag för meddelande eller ändrande af sådana
valordningar.
!) Jfr Story a. a. Book III ch. Vill, särskildt §§ 548 och 559.
2) Det närmare hos Story a. a. Book III ch. IX och X. Jfr
Toc-qneville a. a. I p. 140 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
