Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prompt lydas. De karakteristiska egenskaper, som
erfordras hps en verkställande myndighet, äro snabbhet,
beslutsamhet och kraft; och dessa egenskaper forefinnas sanne«
likast, om den exekutiva auktoriteten är koncentrerad på
en enda person, och en endas vilja utgör dess drifkraft.
Delning, obeslutsamhet och uppskof äro synnerligen
ofördelaktiga for den jemna och kraftfulla tillämpning af
lagen, som är nödvändig för att betrygga lugnet hemma och
framkalla förtroende hos fremmande nationer1).—Men att
följa dessa betraktelser längre, skulle föra mig utöfver det
förelagda ämnet. Så intressant det än vore, att särskildt
ingå på en jemförelse mellan denna den verkställande
maktens enhetliga organisation i såväl unionen, som enhvar af
de förenade staterna, och den parlamentariska
ministerstyrelsen i konstitutionella monarkier, måste jag dock här
inskränka mig till frågan om presidenturens ställning i
unio-nelt hänseende. Och derom är föga annat att sägas, än att,
liksom de enskilda staterna i unionen funnit lämpligast att
ställa en enda funktionär, guvernören, i spetsen för
administrationen, likaså pch i än högre grad måste det befinnas
ändamålsenligt, att på en enda hand koncentrera makten
och ansvaret för verkställandet af de från kongressen i den.
unionella sferen utgående lagar och beslut. Att lemna just
de unionella angelägenheterna i saknad af de fördelar, som
enhetlighet och kraft i utförandet ansågos medföra, dertill
fanns väl icke något skäl. Ej heller var denna institution
såtillvida oförenlig med forbundssystemet, att den skulle
medföra vådor for de enskilda staternas maktställning. Ty
presidentens befogenhet sträcker sig icke till andra eller
högre ting, än kongressens, om man undantager, att det
särskildt åt honom blifvit öfverlemnadt att, i samråd med se^
naten, afsluta traktater med fremmande makter: utrikes-
!) James Kent, Commentaries on American Law, Vol. I Lecture XIII,
p. 295 f. — Jfr Story a. a. II §§ 1418—1423.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
