Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställande makt for forbundet, analog med den i de enskilda
staterna.
Tocqueville har yttrat: ”1 alla de konfederationer,
som föregått den nuvarande amerikanska unionen, har den
federala styrelsen, for att tillgodose sina behof, haft att
vända sig till de enskilda styrelserna. I de fall, då den
föreskrifna åtgärden misshagade någon bland dem, kunde
denna alltid undandraga sig nödvändigheten att lyda.–––-
––-I Amerika har unionen till styrda icke stater, utan
enkelt medborgare. När hon vill uppbära en skatt,
vänder hon sig icke till Massachusetts styrelse, utan till
hvarje invånare i Massachusett. De fordna federala
styrelserna hade framför sig nationer; unionens har individer.
Den lånar icke sin styrka, den hemtar styrkan ur sig sjelf.
Den har sina egna administratörer, sina domstolar, sina
rättstjenare och sin armé” *).
Detta hör till premisserna för hans nyss åberopade,
af mig redan tidigare anförda utsago rörande den
amerikanska unionens karakter. Då jag nu återgifvit detsamma,
har det icke skett för att ansluta mig dertill, men för att
påpeka hvad deri synes mig vara skeft och för att i
sammanhang dermed vidröra suveränitetsfrågan. ”L’Union a
pour gouvernés, non des États, mais de simples citoyens”
säger Tocqueville. Om unionen enligt konfederationsakten
styrde staterna, icke medborgarena, så måtte väl detta hafva
inneburit ett större intrång på staternas suveränitet, än nu
då den i sin styrelseverksamhet når statsundersåtarena.
För att kunna ”hafva framför sig” — såsom
styrelseobjekter — ”nationerna, icke individerna”, skulle det väl snarare
erfordras, att ”hemta styrkan ur sig sjelf”, icke låna
densamma.
Förhållandet synes mig vara detta: En stat kan icke
») A. a. I p. 187, 188.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
