Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådant afseende disponerar öfver nödiga embetsmän; att
en högsta domstol, jemte underrätter, är inrättad för
af-dömande af de mål, på hvilka den unionella konstitutionen
eller de från kongressen emanerande lagar böra tillämpas,
eller som betingas af de genom staternas förening
uppkommande rättsförhållanden.
Detta, att förbundsmyndigheterna äro organiserade
på enahanda sätt som statsmyndigheter, i förening med
den omständighet, att de förra i likhet med de senare i
sina åtgärder hafva omedelbar aktion på
statsmedborga-rena, har betraktats såsom en innovation af så väsendtlig
betydelse, att de Förenade staterna tillföljd deraf icke mera
kunna anses såsom ett statsforbund *).
Ehuru konstitutionen icke lemnar något tvifvel derom,
att förbundsmaktens verksamhet är inskränkt till de
ärenden, konstitutionen bestämt; ehuru det uttryckligen säges,
att denna makts befogenheter äro åt densamma förlänade,
delegerade* 2); ehuru, på sätt härofvan p. 111 redan
antyddes, det icke beror af unionsmyndigheterna sjelfva att
utvidga sin kompetens eller ändra sin organisation, utan af
1) Se här ofvan pp. 21—25, inclusive noten p. 28.
2) Det heter icke såsom i de enskilda staternas konstitutioner ”the
legislative power shall be vested”, utan ”all the legislative powers
he-rein granted shall be vested in a congress” o. s. v. (art. I, sect. 1). Det
heter vidare: ”the powers not delegated to the United states–––––-are
reserved to the states–––-(amend. X). I förbigående kan här en an-
märkning vara på sin plats emot den franska öfversättning af
konstitutionen, som ingår i den af Lo/erriére utgifna samling: Les Constitutions
d’Europe et d’Amérique (Paris 1869), hvilken veterligen hos oss af
mången begagnas. Förstnämnda lagrum är sålunda återgifvet: Tous les
pou-voirs législatifs, déterminés par les representants etc., hvilket ungefär är
motsatsen af originalets mening. Såväl i Schuberts Die
Verfassungsur-kunden und Grundgesetze (Königsberg 1848) som i Mittermaiers öfvers.
af F. Liebevs ”On civil liberty and, selfgovernment”, äro de vigtiga orden
herein granted återgifna med hierdureh verliehen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
