Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
med horisonten. Förgäfves spårar man åt detta håll efter
några människoboningar, något tillhåll för sträfsamma
inbyggare; ty de få, som finnas, bortskymmas af bergpartierna
och af de djupa urskogarna, hvilka fylla taflan med sina
mörka, men storartade konturer.
Denna bild af landets utseende gäller blott landets
inre delar, höglandet, med dess berg och dalsträckningar,
men icke kustlandet, hvars natur väsentligen afviker från
det förras. Hvar resande, som färdas den allmänna
stråkvägen långs kusten, inser detta. Väl löper denna väg på
åtskilliga punkter nära höglandets gräns, såsom i Skogs
socken, hvarest, sedan den på ömse sidor af gränsskillnaden
mot Gestrikland belägna Tönnebroheden slutat, en härlig
utsikt öppnas inåt sjön Bergviken och de höga berg, som
omgifva den; väl träffar samma väg alla från hafvet
inskjutande dalar, som utgöra kustlandets odlade bygder, och
bland hvilka flere vackra partier träda fram; men i
allmänhet har kusten, jämförd med landets inre stora
floddalar, ett hopträngdt, torftigt utseende. Skillnaden beror
till väsentlig del därpå, att när vägarna i det inre landet
följa långs dalsträckorna, kustvägen endast afskär dalarna,
hvarför man ej heller från den kan öfverskåda landets
odlade bygd.
Den med Helsinglands natur- och
hushållningsförhållanden obekante inser icke lätt, hvarför odlingen, sedan hon
ihärdigt och kraftigt fortgått i floddalarna och där nått sin
gräns i de omgifvande bergen, icke i det inre af landet
annat än undantagsvis förmått tränga sig utom dalarna och
in i de stora skogarna. Förklaringen är den, att naturen
här, liksom i Dalarne och än mera i de öfriga norrländska
landskapen, förlagt den odlingsbara jorden i floddalarna,
hvaremot höjderna med deras granitgrund lämna dels inga,
dels inskränkta tillfällen till odling. I få af våra landskap
har äldre tiders lagstiftning lämnat så lätt utväg för nya
bosättningar, utanför bygdelagen, som i Helsingland.
Sålunda stadgades i Helsinglagen, att byamäns ägor skulle gå
till hällen, men att »flat köl» både till lands och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
