Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
hamndtverk idkas ej af barbarer — och jorden skött till
husbehof af gubbar, kvinnor och trälar. Misstaget är stort.
Den frie mannen fick sin förnämsta titel genom förhållandet
till den jord, å hvilken han var bofast: han hette bonde,
d: v.08: boende. "Fynden i vår jord visa, att man under
heden tid ägde en mycket långt gången arbetsskicklighet.
Det är helt visst icke för mycket, om vi från skildringarna
1 de isländska sagorna draga den slutsatsen, att det äfven
1 Sverige fordrades af en storbonde, att han skulle väl före-
stå sitt, jordbruk och slöjd, folk och fä. Men omständig-
heter funnos denna tid, som gjorde det omöjligt eller mindre
vanligt för en man att nedlägga all sin kraft 1 gårdens sköt-
sel; han hade tid att ägna sin uppmärksamhet åt det utom
honom liggande, i eget eller 1 främmande land. Under ung-
domsåren, ibland äfven senare, färdades han kring öfver
land, och ännu oftare öfver hafvet, idkande köpenskap, ännu
vanligare uppträdande som viking. Känslan af att man rörde
sig fritt, tillfället att komma i beröring med många och se
främmande sed och förhållanden, att öfva klokheten och
pröfva sin kraft, gjorde mannen härdig och stark, förfaren
och rådgod samt gaf honom framför allt medvetande af
hvad han dugde till och af det, som höfves en dugande
man. Kraften födde själfkänsla.
Kristendomen, nykommen i våra bygder, förmådde icke
genast omskapa hjärtan och sinnen. Man lät primsigna och
döpa sig, men man lefde på gammalt vis, skötte sin åker,
lade råd med de mäktige i landet och sköt ut sitt skepp
att plöja vågen till främmande land. Till denna öfvergång-
ens tid hänvisar oss den bekanta berättelsen om jarl Ragn-
valds besök hos lagman Torgny, hans frände och fosterfader.
I öster hade under loppet af 800-talet svenska utvand-
rare bildat ett nytt rike, som sedermera gaf upphof till
det stora ryska väldet. Inklämda mellan finska och slaviska
stammar, blefvo de fåtaliga svenskarne utsatta för ett öfver-
mäktigt inflytande, förnämligast från slavernas sida. Språk,
namn, sed blefvo slaviska. Rörek, som hade grundat den
ryska dynastien, gaf den son, som sedermera blef hans efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
