Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Sveriges gamla lagar, hvars fortsättning han efter sin med-
arbetares död utgaf ensam och afslöt 1877. Nu äga vi, tack
vare Schlyters outtröttliga flit och skarpsinne, alla våra
medeltidslagar i en upplaga, som kännarne öfver allt äro
ense om att sätta vid sidan af de bästa texteditioner, som
tillkommit i Europa under detta århundrade.
Sveriges häfder förete den renaste bilden af en germansk
stats och ett germanskt samhälles växt, från en skepnad,
hvilken till och med i åtskilligt ligger bakom det lif, som
skildras i den romerske historieskrifvaren Taciti Germania,
ända till den nuvarande tidens invecklade och fullt moderna
förhållanden. Det vore icke värdigt att nyttja denna enkla
sanning, som finner sin förklaring i sakernas och tidernas
läge, till nationellt skryt och inbilsk nedsättning af det
utländska. Det nationella är icke alltid det bästa, och vi
hafva mycket att lära, äfven i politiskt och rättsligt hän-
seende, af många andra folk, som lidit svåra afbräck i sin
nationalitet. Men själfva saken måste dock framhållas, mer
än vanligen sker hos oss, och det skadar icke, om vi vänja
oss att sätta något högre värde på hvad vi äga och på hvad
våra fäder hafva gjort. Och vi hafva full rätt att såsom
ogrundade tillbakavisa många af de beskyllningar, som ut-
ländingar framkastat och vi själfva godtroget upprepat mot
våra förfäder. Hedendomen hindrade icke en ganska hög
kultur efter den tidens begrepp öfver hela Europa. Därför
att statslifvet i Norden liknade de germanska fastlandsfolkens
utvecklingsskede i det andra århundradet efter Kristi börd,
har man icke lof att göra samma jämförelse, hvad den öf-
riga odlingen vidkommer. Och ingenting nödgar oss att an-
taga, att detta statsskick 1 sig själf måste vara menligt för
ädlare lefnadsseders uppblomstring. Tvärt om lär oss forn-
kunskapen för hvar dag, att 800-talets nordboar i handelslif
och yrkesslöjd, 1 klädsel och smak för vackra prydnader
godt kunde mäta sig med de andra samtida folken. En
norsk vikingahöfding, en svensk lagman stod säkerligen icke
i yttre hyfsning och lefnadsvett efter en engelsk thane eller
en frankisk baron, om ock alla dessa världsliga herrar kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
