- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
26

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

»codex», i hvilken en viss ordning råder, hafva sedan öfver-
sättningar gjorts till svenska, låg- och högtyska, franska m. fl.
språk.

Den svenska öfversättningen, utförd 1 Vadstena, med
några kapitel, som icke finnas i den latinska codex, är för
Birgittastudiet den viktigaste och för medeltidssvenskan en
skatt, som först i våra dagar blifvit utgifyen. Men Birgitta-
litteraturen omfattar ännu mera: i talrika handskrifter, 1 tryck
från paleotypernas tidsålder till den dag, som är, återgifvas
Birgittas uppenbarelser, helt eller i utdrag, på skilda språk,
likaså hennes lefverne; böner och uppenbarelser, som icke
äro hennes, hafva under hennes namn gått i århundraden
genom olika lands folklitteratur; Birgitta-ritualer hafva
tryckts i Italien och Tyskland. Reformationen sopade bort
Birgittaklostren i norra Europa; i det södra hafva de icke
alldeles försvunnit. Ett nunnekloster efter Birgittas regel
blomstrar ännu i Bäjern, men någon birgittinsk prästmunk
finnes icke mer till.

H. O. WIESELGREN.

Engelbrekt och rikets råd i Vadstena 1434.

Då Engelbrekt fick veta, att rikets råd hade kommit till
Vadstena från konung Erik, for han till Vadstena. Där fann
han biskop Knut af Linköping, biskop Sigge af Skara: och
biskop Tomas af Strängnäs samt många af ridderskapet.
Han kom där med dem till orda och framställde för dem,
hvarför han hade företagit hela denna strid. Han ville frälsa
riket ur den träldom, i hvilken det så länge varit. Sedan
konung Magnus Eriksson skildes från riket, hade här varit
tyranner och icke konungar, och dessa hade sökt rikets
skada och fördärf, såsom tyranner pläga göra, och icke rikets
och menige mans bästa, hvilket konungens ämbete kräfver
och hvilket de med ed utlofvat sig skola göra. De hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free