Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
otacksamt arbete. Men oerhördt mycket måste dock hafva
uträttats under dessa de tre första åren af Olai Petri verk-
samhet. Utan ett någorlunda manstarkt protestantiskt parti
skulle konung Gustaf säkerligen ej hafva vågat att vid Västerås”
riksdag uppträda så, som han gjorde.
Man har länge påstått, att man under medeltiden a
godt som alls icke känt till någon predikan på modersmålet.
Denna "åsikt är säkerligen oriktig. Under medeltiden pre-
dikade man kanske föga mindre än under reformationstiden;
men man predikade på ett annat sätt. De lutherska präs-
ternas predikan var evangelisk, under det att innehållet i
munkarnes mest bestod af järtecken, helgonlegender och
allegoriska utläggningar af Skriften. Härtill kommo de under-
verk, hvilka i riklig mängd inblandades i predikningarna,
och för att munken aldrig skulle vara 1 förlägenhet om,
hvar han skulle finna ’ett lämpligt exempel, hade man ut-
arbetat ordentliga lexikon öfver dessa mirakler. Predikanten
behöfde endast slå upp ordet »öga>» för att där finna alla
de järtecken, som handlade om ögats synder. Det var mot
detta predikosätt, som reformationens män uppträdde, och
Olai Petri egen predikosamling kan anses såsom ett försök
att strängt tillämpa den evangeliska predikans grundsatser.
Med "Olai Petri evangeliska predikan står i närmaste
samband hans förhållande till den första svenska öfversätt-
ningen af Nya testamentet. Några verkliga bibelstudier hade
ej bedrifvits vid medeltidens universitet; man kände Skriften
endast i den latinska öfversättning, som på 3300-talet verk-
ställts af kyrkofadern Flieronymus, den s. k. Versio vulgata,
och till den hebreiska och grekiska urtexten tog man ingen
hänsyn, redan af det skäl, att medeltidens teologer alls icke
studerade dessa språk. Väl hade en del af bibeln genom
Birgittas och hennes ordens försorg öfverflyttats till svenska;
men huru föga känd denna svenska öfversättning 1 själfva
verket var, framgår däraf, att till och med en man som
Brask endast genom ryktet visste, att den fanns till. Nu
grepo sig protestanterne an med en öfversättning af Nya
testamentet, och denna utkom af trycket i augusti 1526.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
