Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Gustaf 2 Adolfs omdöme om den svenske
soldaten.
I september 1623 afsände Gustaf 2 Adolf då varande
öfversten, sedermera fältmarskalken Gustaf Horn till General-
staterna i Nederländerna för att där främja underhandling-
arna angående Sveriges deltagande i det tyska kriget, un-
der förutsättning af bistånd från Nederländerna antingen
med en krigshär eller, ännu hellre, med en summa penningar
för att aflöna motsvarande soldater. FPörhållningsreglerna för
Horn äro på latin. De ålägga honom att framställa för-
delarna af ett dylikt förbund och att redogöra för den svenske
konungens försvarskrafter. Bland annat framhålles utveck-
lingen af den svenska flottan, något, hvartill polackarne ej
kunde förete den minsta motsvarighet. En annan paragraf
är ägnad åt det svenska folkets krigsära, och konungen fram-
håller de egenskaper, som gjorde denna här så framstående
i hela Europa och som skulle föra den till så många segrar
öfver den tidens lejda landsknektar. Paragrafen lyder i öfver-
sättning sålunda: é
»Detta skall Horn andraga om det tillärnade fälttåget
och framvisa allt i ordning efter själfva kartorna. Men för
att Hans Excellens Ståthållaren må inse och bedöma, med
hvilka krafter Hans Majestät ärnat försöka detta, skall Horn
för Prinsen framställa, att Fans Majestät ordinarie under-
håller 25 kohorter eller regementen svenskt fotfolk, hvart
och ett bestående af 38 fänikor och 1200 man, dessutom
rytteri, svarande mot detta rikes tillstånd och lägenheter,
till nära 4000. Dessa soldater äro icke lejda för sold eller
af okunnighet om faran af på krogarna gifven försäkran,
utan utskrifna efter säkert omdöme och anställdt urval bland
bondfolket, i sin bästa ålder, vana vid arbete och att bära
mödor, tåla köld, hetta, hunger, vakor, icke vanda vid några
njutningar och nöjda att lefva med litet. Flertalet äro icke
okunniga i sjömansyrket, snara till lydnad mot förmän och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
