Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
traktande upptäcker, hvilka stora motsatser funnos förenade
i hans /karakter. Ingen fältherre på hans tid var mer be-
räknande, planmässigare eller öfverlägsnare i den genom-
tänkta krigförimgen. Vid sin ankomst till Tyskland fordrade
han äfven där krigstukt, ordning i härens förplägning, säkra
utgångspunkter och återtågsvägar. En oblidkelig nödvändig-
het tvang äfven denne väldige krigsledare från hans goda
metod; men han satte sig. städse med hela sin kraft mot
det vilda sätt att föra krig, som var det allmänna modet
omkring honom. Och dock bar denne planfulle man inom
sig kärlek till fara och djärfva äfventyr. "I drabbningen var
han liksom förklarad; hans ögon glänste, hans gestalt växte,
ett småleende låg på hans läppar. Sällsam är hos honom
vidare föreningen af rättfram öppenhet och slug beräkning,
af verklig gudsfruktan och världslig klokhet, af höghjärtad
uppoffring och hänsynslös ärelystnad, af ömsint mänsklighet
och oblidkelig stränghet. Och alla dessa egenskaper höjas
genom en inre frihet och säkerhet, som gör, att han med
medlidsamt småleende kan behandla det tyska virrvarret
och Tysklands afsigkomna furstar. Därpå beror mestadels
det oemotståndliga inflytande, som han utöfvade på enhyvar,
hvilken befann sig inför honom: på hans friska natur, hans
öfverlägsna själs glädtighet och, när sådant var behöfligt,
på en ironisk godmodighet. Oöfverträffligt är hans sätt att
behandla de stolta, men vankelmodiga herrarne och de tvek-
samma städerna på den protestantiska sidan. Han tröttnar
aldrig att mana dem till krig, till förbund; han predikar
städse samma lära, då han bemöter kurfurstens af Branden-
burg: sändebud, då han smickrår Närnbergs borgerskap eller
håller ett strafftal för Frankfurts myndigheter:
"Han var genom sin mor och genom sin tro nära för-
bunden med Nord-Tyskland; men han var dock för tyskarne
en främling. Känslan däraf lämnade aldrig Tysklands furs-
tar. Det var ej ensamt misstroendet mot den öfverlägsna
"kraft, som höll de obeslutsamme — t. ex. kurfursten af Bran-
denburg — på afstånd, till dess tvång och nöd förde dem till
honom. : Hos en och annan af dem fanns ännu något af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
