- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
99

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

målsman för densamma ansåg han sig utan tvekan kunna
förfara med de enskildes innehafvande så, som det allmännas
behof kräfde. Hans uppfattning var, att kronans gods icke
genom något slags eftergift kunnat upphöra att rättsenligt
vara hennes egendom och i följd däraf kunde och borde
återtagas 1 den mån, de voro erforderliga för fyllandet af
något allmänt behof. På grund af denna uppfattning lade
han på bevisningen icke den vikt, som allmänt gällande rätts-
grundsatser otvifvelaktigt fordrade. Motsatsen mellan offent-
ligt och enskildt framträdde här i bjärtaste dager. I själfva
verket fylles det allmännas behof ju alltid genom de en-
skildes uppoffringar; men dessa flyta ur många källor, sam-
las från alla håll. Här var det jämförelsevis några få, som
hade att gifva bidragen, och dessa föllo på de få med oerhörd
tyngd. |

Brist och nöd hos innehafvarne voro de skäl, som hos
Karl 11 starkast talade för förläningars bibehållande. Efter-
gifterna voro visserligen icke få,-och på den långa förteck-
ningen öfver sådana blott för ett år förekomma äfven nam-
nen på rätt många förtjänta män; men hvad betydde detta
mot den massa, som återtogs? |

« Ingen förskonades från reduktionens stränga kraf, där
icke konungen mildrande trädde emellan, och detta skedde
aldrig i de fall, då något slag af motsträfvighet förmärkts,
äfven om de mest framstående män voro i fråga. En verk-
samhet af sådan art och omfattning kunde icke annat än
följas med den lifligaste uppmärksamhet. Intrycken voro
olika. Officerare och civila ämbetsmän, som efter den lång-
variga oordningen i löningsväsendet fingo sina löner bestänida,
voro högeligen belåtna. Men då klagomålen tystnat på denna
sida, blefvo de så mycket högljuddare på den andra. Genom
alla samhällsklasser ofvan om bondens gick ett allmänt miss-
nöje, tilltagande uppåt.

Reduktionen var tidens stora tilldragelse. På dess följ-
der vände sig allas uppmärksamhet; öfver den klagade alla.
Man talade icke om amnat. Den ena dagen hörde man, att
grefve Karl Oxenstierna mist gods till 30,000 daler silfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free