Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
ligt denna uppfattning af statens ändamål, som 1760 års
projekt till ny skollag ville föreskrifva, att nationalekono-
miens grunder skulle meddelas på gymnasierna och dessas
ungdom tillhållas att under ferierna studera hvar sin lands-
orts hushållning. Lunds universitet fick sin första professor
i naturalhistoria, med skyldighet för honom ätt företrädes-
vis föreläsa botanik. Denne skulle hafva varit alldeles utan
lön, om han icke, för det att han åtagit sig leda plantagerna
i Skåne, haft ett betydligt anslag af manufakturfonden. Den
ekonomiska ifvern, ensidig som den var, har efterlämnat
skapelser, som sedermera fått den största betydenhet, ehuru
af helt annan art än den, som ursprungligen varit åsyftad.
Vetenskapssocieteten i Uppsala hade från början till sin för-
nämsta uppgift att anställa sådana fysiska försök, »som äga
någon nytta i det allmänna lefvernet». De flesta föredrag
i Vetenskapsakademien hade i öfverensstämmelse med dess
plan länge en ekonomisk riktning. Till och med de vid
universiteten studerande nationerna sysselsatte sig med eko-
nomiska föredrag, till omväxling med de politiska. Hushåll-
ningsprojekten voro under sådana förhållanden otaliga; man
förordade till och med införandet af förnuftiga fastor — icke
af kyrkliga skäl, utan för att uppmuntra fiskerierna och
spara slaktboskapen. Lustslotten hade sina schäferier. De
förnäma damerna skulle enligt konungens önskan bära en-
dast svenskt siden, liksom hela arméen skulle vara klädd
endast i svenskt kläde. Korteligen: det blef ett mod, att
hvar i sin mån skulle sträfva efter att uppnå det stora pa-
triotiska mål, hvilket ständigt visade sig så nära, men stän-
digt vek undan — »svensker man i svensker dräkt». Till-
verkningarnas massa steg; de voro öfver allt till fångs, och
välmåga, ja, yppighet syntes råda. Alltför snart skulle det
dock visa sig, att den blomstring, som fägnat ögat, var fe-
berns rodnad och ej hälsans.
Den nya industrien lefde ej ett själfständigt lif; den
upprätthölls med konstlade medel på folkets och statens
bekostnad. Redan genom de höga tullsatserna och de tal-
rika införselförbuden drogos kapital och arbetskraft till stads-
En"bok om Sverige. IL. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
