Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
CRV
syn till belägenhet, gemensamt ursprung, gemensam religion,
gemensamma seder, gemensam tapperhet, gemensam frihets-
kärlek; gemensamma gamla lagar, gemensamt gammalt språk,
fast renare i Sverige än i Norge, gemensamma politiska och
handelsintressen. Han bemötte därnäst de invändningar,
som: blifvit gjorda mot föreningen, nämligen att Norge hade
att frukta den svenska adeln; men dennes rättigheter vore
i sig själfva icke farliga, och Norges konstitution uteslöte
dem. Den svenska regeringens lust till krig och eröfring
trodde han vara dämpad genom bittra erfarenheter, och det
berodde på Norge att inskränka krigsmaktens användning
till den skandinaviska halföns försvar. Icke heller hade
man att frukta, att svenska regeringen skulle missbruka sin
makt till att undertrycka Norge, då säkerheten däremot
måste sökas i egen kraft. Den invändningen ändtligen, som
hämtades från nationalhbatet, fann han särskildt oanvändbar,
då ett sådant oförnuftigt och okristligt hat måste försvinna
vid: förnuftig eftertanke, vid närmare bekantskap 1 framtiden
och en :god behandling från regeringens sida. Han kastade
därpå åter en blick tillbaka på föreningen med Danmark
och framhöll i skarpa drag alla de lidanden och förolämp-
ningar, som Norge måst genomgå under denna förening;
»Af denna jämförelse», fortfor grefven, »mellan Norges
tillstånd under danskt herravälde och dess ställning i för-
ening med Sverige, vill jag blott draga den slutsatsen, att,
om än denna förening icke i alla hänseenden skulle upp-
fylla norrmännens önskningar, skall likväl Norge vinna oänd-
ligt på bytet.» — »Således har jag», slöt han, »med den
öppenhet och den kalla öfverläggning, som jag är skyldig
sakens vikt, min ära och mitt samvete, framlagt min mening
om den viktiga sak, vi förehafva. Nu skall er vishet afgöra,
om I, genom att: förklara Norge och Syerige förenade under
en konung, med förbehåll af Fidsyolds-konstitutionen och
den i Moss afslutade konventionen, viljen befästa Norges
konstitutionella frihet och själfständighet, eller om vi skola
utsätta oss för att genom krig blifva ett underkufvadt folk,
som ej har annan vilja än eröfrarens godtyckliga bud; om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
