Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segersgärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“1849 den 4 december hade jag rest till Segersgärde
att gratulera min farbror på hans 63:dje födelsedag.
Hans fosterson Ringqvist brukade alltid fira denna da-
gen hos honom. Natten förut lågo ett par vänner i ett
rum på nedre botten invid förstugan på Segersgärde.
Frampå natten hörde den ene någon komma med raska
steg på yttre trappan, öppna förstudörren och uppgå i
öfra våningen. Förundrad häröfver väckte han sin
rumskamrat, som hörde detsamma, men båda insom-
nade snart.
Då farbror på morgonen nedkom, berättade han,
utan att man underrättat honom om hvad hans resande
vänner hört, att, ehuru ingen människa varit hos honom
(och ingen bebodde öfra våningen mer än farbror och
en hans dräng, som låg i rummet utanför och hvilken
ej om natten varit Ur sin säng), hade hunden Kosack,
som låg i samma rum, ifrigt gnällt och tjutit, precis på
samma sätt, som natten efter det Ringqvist drunknat,
men hvilket hunden aldrig sedermera, förrän nu gjort.
Drängen hade ock hört tjutet och ej kunnat tysta
honom“.
Ännu några år lefde den gamle på Segersgärde i
sitt patriarkaliska hem, tills han vid jultiden 1853 afled
med den älskade brorsonens hand i sin.
För sina tjänare hade han sörjt till det bästa, men
sitt hem och större delen af sina öfriga ägodelar, läm-
nade han till den unge Rydström, som då flyttade till
Segersgärde, där han snart, genom begåfning och öfriga
egenskaper, gjorde sitt namn kändt och aktadt i släk-
tens gamla hembygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
